Klimatskydd i fokus: Föreläsningsserie vid universitetet i Greifswald startar!

Klimatskydd i fokus: Föreläsningsserie vid universitetet i Greifswald startar!

Universitetet i Greifswald anordnar regelbundet en föreläsningsserie på temat klimatskydd på tisdagar från kl. till 18.00 Föreläsningen om internationell klimatskyddslagstiftning och tysk klimatutrikespolitik står på programmet den 15 april 2025. Dessa evenemang är en del av ett omfattande initiativ som anordnas av Institutet för energi, miljö och sjörätt (IfEUS). Syftet är att stimulera en offentlig och faktainriktad debatt om klimatskydd och att belysa olika aspekter av klimatförändringen och dess rättsliga ramverk. Serien av föreläsningar täcker centrala ämnen som att uppnå klimatmålen i Parisavtalet och den nya federala regeringens planer för ett effektivt genomförande av klimatskyddsåtgärder av stater och kommuner.

Föreläsningarna är tvärvetenskapliga och innehåller inslag från områdena ekonomi, statsvetenskap och naturvetenskap. Utöver starten den 15 april planeras ytterligare föreläsningar om EU:s klimatskyddsmål och de tyska klimatmålen. Ett viktigt mål med föreläsningsserien är att förklara möjligheten att vidta rättsliga åtgärder om mål och åtgärder inte uppfylls. Evenemangen är öppna för allmänheten, men deltagande personligen är möjligt utan registrering. Däremot krävs registrering för digitala deltagare. Platsen är Loefflerstraße campus vid universitetet i Greifswald.

Sammanhang: Parisavtalet

Parisavtalet (ÜvP), som antogs 2015 under klimatkonferensen COP 21, sätter ambitiösa mål för att minska den globala uppvärmningen. Den syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2°C över förindustriella nivåer, med det idealiska målet att hålla temperaturökningen under 1,5°C. Ett centralt krav från ÜvP är att nå en global topp i utsläpp så snabbt som möjligt, följt av drastiska utsläppsminskningar. Enligt Federal Environment Agency är de avtalsslutande staterna skyldiga att uppdatera sina nationella klimatskyddsbidrag (NDC) vart femte år från 2020, med hänsyn tagen till eventuella ambitionshöjningar.

ÜvP trädde i kraft den 4 november 2016 efter att minst 55 länder, ansvariga för 55 % av de globala utsläppen av växthusgaser, ratificerat det. År 2023 hade 195 länder undertecknat avtalet. Den första globala inventeringen för att se över måluppfyllelsen ägde rum 2023, den andra väntas till 2026 och bör vara klar 2028.

Rättsliga ramar och klimatförändringar

En annan avgörande aspekt av ÜvP är transparens, som anges i ett specifikt ramverk. Länder är skyldiga att registrera sina nationella utsläpp och publicera dem regelbundet. Denna rapportering stöder inte bara spårbarheten av framsteg, utan möjliggör också jämförbar analys mellan nationer. Uppgiften att stödja utvecklingsländer i klimatskyddet integrerades också i ÜvP. Industrialiserade länder är skyldiga att ge tekniskt stöd och kunskapsöverföring utöver ekonomiskt stöd.

Föreläsningsserien vid universitetet i Greifswald speglar de viktiga frågor och utmaningar som uppstår i samband med klimatskydd och internationella överenskommelser. Genom att diskutera lagens roll i klimatpolitiken görs ett avgörande bidrag till att öka medvetenheten och förståelsen för de olika mekanismer som är avsedda att främja klimatskyddet. Kontaktperson för evenemanget är Prof. Dr. Sabine Schlacke från Institutet för energi, miljö och sjörätt.