Fokus på Östersjön: Geopolitiska spänningar och Ukrainakonflikten eskalerar!

Fokus på Östersjön: Geopolitiska spänningar och Ukrainakonflikten eskalerar!

Den 13 juni 2025 fick universitetet i Greifswald godkännande från German Research Foundation (DFG) för en andra fyra och ett halvt år lång finansieringsfas av International Research Training Group 2560 "Baltic Peripeties". Denna högskola är tillägnad att undersöka hur narrativa processer och narrativ formar uppfattningen om historiska och aktuella vändpunkter i Östersjöregionen. I tider av geopolitiska spänningar och konflikter, som har intensifierats i synnerhet av det ryska anfallskriget i Ukraina, får denna forskning särskild betydelse.

I detta sammanhang samarbetar universitetet med internationella partners, inklusive universiteten i Tartu (Estland) och NTNU Trondheim (Norge). Ämnen som baltiska studier, finska studier, tyska studier, historia, statsvetenskap, skandinaviska studier, ukrainska studier och filosofi finns representerade i kollegiet. Forskningen analyserar särskilt den eskalering av kriser och konflikter som kan observeras i Östersjöregionen, liksom avbrott i förväntningshorisonter, där vändpunktsåret 1989 spelar en central roll. Dessa perspektiv är särskilt relevanta i ett geopolitiskt klimat som präglas av hybridhot och militär aktivitet.

Geopolitiska konsekvenser av Östersjön

Den geopolitiska situationen i Östersjöregionen har förändrats snabbt. Högt swp-berlin.org Östersjön har blivit den viktigaste arenan för global stormaktsrivalisering. Dessa spänningar återspeglas i den ökade militära beredskapen i grannländerna, som mobiliserar sina väpnade styrkor som svar på Rysslands aggressiva handlingar, inklusive sabotage och drönarangrepp.

Natos planer för regionen revideras regelbundet för att stärka försvaret av de baltiska staterna. Detta sker särskilt i samband med militärt stöd till Ukraina, som tillhandahålls genom de baltiska länderna. Dessutom är Östersjön avgörande för de sjövägar som tryggar handeln, särskilt för Finland. Östersjöns militära närvaro och strategiska betydelse fick ytterligare dimensioner i och med Sveriges och Finlands anslutning till Nato, medan alla Östersjöländer utom Ryssland är NATO-medlemmar.

Vetenskapliga perspektiv och förhållningssätt

Den andra finansieringsfasen av forskarskolan kommer att vidareutveckla narratologiska, diskursspråkliga och empiriska metoder för att förstå förändringsdynamiken i Östersjöregionen. Resultaten av den första finansieringsfasen har redan visat på djupgående samband mellan estetiska och språkhistoriska omvälvningar samt regionalpolitiska omvälvningar. Prof. Dr Katharina Riedel, rektor vid universitetet i Greifswald, beskrev godkännandet som en stor framgång och en signal för forskning inom humaniora.

Särskilt med hänsyn till minneskulturen och den kritiska forskningen av berättelser, förklarade professor Dr. Eckhard Schumacher, högskolans talare, forskningens relevans mot bakgrund av geopolitiska utmaningar. Upp till 30 doktorander på de tre orterna kommer att dra nytta av ett trinationellt kvalificeringsprogram, som är tänkt att främja vetenskapligt samarbete och utbyte.

Dr. Alexander Waszynski, vetenskaplig koordinator för högskolan, betonar stödet för forskarnas tidiga karriärfas. Kontaktpersoner för akademiskt samarbete är prof. Dr. Eckhard Schumacher vid universitetet i Greifswald och prof. dr. Ingvild Folkvord vid NTNU Trondheim och prof. dr. Anti Selart vid universitetet i Tartu.

Östersjön fungerar därför inte bara som ett geopolitiskt förstoringsglas, utan är också ett viktigt utrymme för vetenskaplig kunskap och tvärvetenskapligt utbyte, vilket kommer att vara av avgörande betydelse de kommande åren. Med en ny forskningsfas kan djupare insikter om regionala utmaningar, kriser och berättelsens roll i historieskrivning förväntas.