Föräldrar och miljön: Hur barn påverkar sina föräldrars klimatoro

Föräldrar och miljön: Hur barn påverkar sina föräldrars klimatoro

En ny studie av Prof. Dr. Gundula Zoch från University of Oldenburg och Prof. Dr. Nicole Kapelle från Trinity College Dublin tittar på inverkan av ett barns födelse på föräldrars miljö- och klimatoro. Denna studie, baserad på data från Socio-Economic Panel (SOEP) från 1984 till 2020, kommer till slutsatsen att ett barns födelse endast har en liten total inverkan på föräldrars miljö- och klimatoro. Det rapporterar UOL.

Mammor och pappor visar olika utveckling i sina bekymmer efter förlossningen. Medan fäder rapporterar färre miljöproblem före och efter födseln, rapporterar mammor något ökande oro. Det finns en anmärkningsvärd förändring i klimatförändringsfrågorna: fäder visar mer oro efter födseln, medan mammor verkar mindre oroliga. Zoch misstänker att könsskillnader spelar roll. Fäder tenderar att fokusera mer på ekonomiska och politiska aspekter, medan mödrar är mer bekymrade över direkta miljöproblem.

Inflytande av utbildning och könsroller

Studien finner också att föräldrautbildning spelar en mindre roll i detta sammanhang. Skillnaderna mellan akademiker och icke-akademiker är små. Ändå visar akademiskt utbildade föräldrar med barn i grundskoleåldern mer oro för miljö- och klimatskydd än innan de föddes. Mammor utför också mer omsorgsarbete och påverkas ofta mer av förändringar i vardagen och deras karriärmöjligheter.

Som en del av studien utvärderades totalt 108 340 intervjuer om miljöskydd och 39 028 om klimatskydd, som täcker en period från två år före till tio år efter födseln. Dessa omfattande longitudinella data gör studien till en av de mest omfattande i sitt slag i Tyskland.

Barn som multiplikatorer av miljömedvetenhet

En annan dimension lyfts fram av studier som visar hur barn kan påverka sina föräldrar när det gäller klimatkunskap. Särskilt flickor har ett starkt inflytande på fäder som är skeptiska till klimatskydd, vilket en studie från North Carolina State University visar. I denna studie deltog cirka 350 elever i en särskild undervisningsmodul om klimatförändringar och undersöktes före och efter lektionen. De barn som deltog i denna modul visade en ökad medvetenhet om klimatfrågor och sökte aktivt diskussioner med sina föräldrar.

Dessa resultat visar på en märkbar påverkan av barn på föräldrarnas attityder. Flickor visade mer oro under lektionerna än pojkar, vilket tyder på en differentiering i uppfattningar om klimatfrågor. Barn som informeras om klimatförändringar från tidig ålder kan kunna göra en betydande skillnad i sina familjers medvetande. Att betrakta barn som underskattade aktörer inom klimatkommunikation kan få viktiga konsekvenser för framtida kampanjer. Deras inflytande skulle kunna användas för att rikta in sig på svåråtkomliga grupper, eftersom barn tenderar att vara mindre ideologiska än vuxna.

Studier visar att barn aktivt påverkar diskussionen om klimatskydd i sina familjer. Det visar sig att åtgärder som studentprotester, som de inspirerade av rörelsen Fridays for Future, dynamiskt kan förändra inte bara det allmänna medvetandet, utan också klimatet inom familjer. Diskussioner om klimatförändringar vid middagsbordet är därför ofta en produkt av denna nya generation av miljöpartister, vilket ger frågan en extra känsla av brådska.

Sammantaget gör forskning det tydligt att både föräldrars och barns perspektiv är avgörande för att förstå och reagera på miljö- och klimatfrågor. Att kombinera resultat från olika studier kan bidra till att öka medvetenheten och aktiviteten kring klimatåtgärder bland alla åldersgrupper. Detta kan i slutändan leda till ett mer hållbart förhållningssätt till vår miljö också Klimatfakta diskutera.