Europa planerar drastiska förändringar: frihetsberövande i väntan på utvisning i upp till 24 månader!

Europa planerar drastiska förändringar: frihetsberövande i väntan på utvisning i upp till 24 månader!

Den 16 april 2025 presenterade EU-kommissionen ett nytt utkast till ett återvändandedirektiv som är nära baserat på den tyska återvändandepolicyn. Detta initiativ syftar till att påskynda utvisningen av avvisade asylsökande och skapa en enhetlig lösning för alla EU:s medlemsländer. Utkastet kan innebära att häktning i avvaktan på utvisning kommer att förlängas från nuvarande max 12 månader till upp till 24 månader, vilket redan har mött stor kritik.

Forskare i Högskolan i Göttingen har publicerat en faktakontroll om detta ämne, som visar att befintliga returpolicyer klassas som ineffektiva. Prof. Dr. Sabine Hess, som leder projektet, hävdar att långtidsuppehållsrätt för migranter skulle vara mycket effektivare. Hon framhåller att sådana rättigheter inte bara skulle kunna minska stressen, utan också minska resursutgifterna hos myndigheter.

Förhistoria och politisk utveckling

Diskussionen om ett nytt återvändandedirektiv är inte ny. Förra året behandlades inte återvändande i asyl- och migrationspaketet (CEAS) på grund av att medlemsländerna inte lyckades nå samförstånd. Med den nya majoriteten försöker kommissionen nu göra ytterligare en skjuts. Den planerade förordningen ska säkerställa att avvisade asylsökande från en EU-stat erkänns i andra, vilket underlättar utvisningar. Ett exempel på detta är om en avvisad asylsökande från Österrike reser till Tyskland – i detta fall skulle Tyskland ta över repatrieringen och få ekonomisk ersättning från Österrike.

I praktiken skulle detta dock också kunna leda till en betydande ökning av frihetsberövandet av flyktingar, eftersom upp till 24 månaders fängelse kan åläggas. År 2024 var över 40 000 personer i Tyskland redan registrerade som måste lämna landet. Samma år ökade antalet utvisningar med 22 % jämfört med föregående år, medan antalet asylansökningar minskade med en tredjedel.

Kritik och oro

Kritiker fruktar att utökade immigrationsfängelser kan leda till en humanitär kris. Planer på att inrätta "returnav" i tredjeländer diskuteras också. Dessa återvändandecenter skulle kunna tjäna till att avskräcka migranter från att komma in i EU. Länder som Ungern och Italien har redan efterlyst återvändandecenter i tredjeländer, men många experter är skeptiska till den praktiska genomförbarheten av dessa modeller.

Den så kallade Albanienmodellen, som skulle kunna göra det möjligt för utlänningar att söka asyl i tredjeländer, nämns också som ett exempel. Enligt den nya förordningen är det dock endast avvisade asylsökande som får föras till dessa återvändandecenter. Det finns också utmaningen att vissa ursprungsländer anses vara osäkra, vilket gör utvisning problematiskt.

För mer detaljerad information och ytterligare forskningsresultat se Högskolan i Göttingen till deras hemsida. Med tanke på de långtgående förändringarna i EU:s återvändandedirektiv återstår det att se hur planerna faktiskt kan genomföras och vilken påverkan de kommer att få för de människor som berörs.