Genusworkshop vid universitetet i Hildesheim: Forskning för alla kön!

Genusworkshop vid universitetet i Hildesheim: Forskning för alla kön!

Genusworkshopen vid universitetet i Hildesheim är ett viktigt stöderbjudande för forskare som syftar till att integrera intersektionella och genusaspekter i akademisk forskning. Workshopen koordineras av Simone Tichter, anställd på Centrum för genusstudier. Historiskt sett har många forskningsområden varit starkt fokuserade på manliga perspektiv och deras kroppar – ett exempel är användningen av manliga krocktestdockor eller den ensidiga synen på hjärtinfarktforskning. Men under de senaste åren har det skett en förändring i tänkandet som ser att integreringen av genusaspekter i forskningen är nödvändig för att ta hänsyn till alla mänskliga erfarenheter.

Även om medvetenheten om genusfrågor har ökat, upplever många forskare att de har svårt att implementera dessa aspekter i sitt arbete. Genusworkshopen tar upp detta problem och erbjuder olika stödåtgärder, inklusive workshops om korrekt användning av genus och integrering av genusdimensioner i kvalitativa och kvantitativa studier. Dessutom ingår interaktionsmöjligheter, föreläsningar, utbildningar och utbytesrum i utbudet som riktar sig specifikt till forskare i kvalificeringsskedet och intresserade av doktorandstudier.

Genusverkstadens erbjudanden och mål

Genusworkshopen är en del av ett tväruniversitetsnätverk som även inkluderar erbjudanden från andra institutioner, såsom Braunschweig University of Applied Sciences. Planerade aktiviteter för 2025 inkluderar retorikutbildning med fokus på argumentationsstrategier för mångfald samt workshops som handlar om analys av kvalitativa intervjuer. Workshopen finansieras bland annat av det federala ministeriet för forskning, teknik och rymd och står i nära anslutning till forskarhögskolorna vid universitetet i Hildesheim. Prof. Dr Britta Hoffarth, professor i genus och utbildningskulturer, leder genusworkshopen, medan Diana Höhne samlar in data om användning och acceptans av erbjudandena. Tichter uppmuntrar alla forskare att använda dessa värdefulla resurser.

Termen "gender" på engelska skiljer sig mellan biologiskt kön (sex) och socialt kön (kön). I akademisk diskussion ses genus som genus "skapat" i interaktioner. Inom genusvetenskap är könsroller och idéer om kön kulturellt föränderliga och tillfälliga. För att säkerställa kvaliteten på forskningen bör genus- och mångfaldsaspekter ofta integreras i alla områden av tvärvetenskapligt arbete. Detta erkänns inte bara inom samhällsvetenskapen, utan även inom natur-, teknik- och ingenjörsvetenskapen, där genusbaserade innovationer ses som ett nödvändigt tillägg.

Genusvetenskap i fokus

I ett bredare sammanhang understryks relevansen av genusvetenskap, som omfattar kvinno-, genus- och feministisk forskning, av nya akademiska plattformar. I början av 2020 lanseras forskningsplattformen ”Ambivalent In_visibilities” vid universitetet i Wien, som granskar tvärvetenskaplig genusforskning med syfte att synliggöra sociala, kulturella och politiska förändringar. Denna plattform leds av Elisabeth Holzleithner och Sabine Grenz, som fungerar som huvudutredare. Grenz betonar vikten av att belysa sociala ojämlikheter, inkomstskillnader och marginaliseringen av kvinnor inom vetenskapen.

Masterprogrammet i genusvetenskap vid universitetet i Wien lär inte bara studenterna de teoretiska och metodologiska grunderna för genusforskning. Snarare främjas också praktiska färdigheter för att utveckla könsreflekterade lösningar. Dessa insatser är av stor betydelse i en värld präglad av utmaningar som klimatförändringar, digitalisering och migration för att säkerställa delaktighet för alla i samhället.

Sammanfattningsvis kan man säga att genusfrågornas inflytande i forskningen inte längre kan ignoreras och att program som genusverkstaden vid universitetet i Hildesheim och initiativen vid universitetet i Wien ger ett avgörande bidrag till utvecklingen av inkluderande och rättvisare vetenskap.