Hunger och undernäring: Den dolda krisen i Tyskland avslöjad!

Hunger och undernäring: Den dolda krisen i Tyskland avslöjad!

Omkring två miljarder människor världen över lider av måttlig till svår matosäkerhet och brist på mikronäringsämnen. Dessa alarmerande siffror är resultatet av en omfattande utredning utförd av en forskargrupp på Högskolan i Göttingen genomfördes i samarbete med Misereor. Den nyutvecklade metoden för mätning av fattigdom tar hänsyn till tillgång till hälsosam mat och visar att mellan 2,3 och 2,9 miljarder människor levde i fattigdom 2022. Till skillnad från traditionella åtgärder som relaterar endast 7 procent av den globala fattigdomen till andra regioner än Afrika och Sydasien, identifierar det nya tillvägagångssättet mellan 29 och 35 procent av fattigdomen i dessa områden.

Statistik visar att två tredjedelar av människor som klassificeras som fattiga bor i Afrika söder om Sahara. Jonas Stehl, doktorand vid Högskolan i Göttingen, framhåller också att många som inte anses vara extremt fattiga fortfarande inte har tillgång till adekvat näring. Han efterlyser en översyn av Världsbankens syn på fattigdom.

Näringsvanor och social ojämlikhet

I Tyskland märks en ökande konsumtion av snabbmat, snabbmat och godis. Människor med låga inkomster och lägre utbildning har sämre kostvanor än rikare grupper. Sociologen Paul Nolte konstaterar att det inte är fattigdomen i sig utan den överdrivna konsumtionen av snabbmat och tv som är huvudproblemet för socialt utsatta klasser. Som ett resultat finns det ett tydligt samband mellan låg inkomst, låg utbildningsstatus och högre risk för övervikt.

Studier visar att socialt utsatta människor konsumerar mindre färsk frukt, grönsaker och produkter med låg fetthalt. Livsmedel som konserver, fett kött och förädlade produkter är vanligare i deras hushåll. Dessutom räcker inte Hartz IV-hastigheten för en komplett diet, som i genomsnitt är en tredjedel dyrare än en "billig" diet. Detta förvärrar problemet att ekonomisk fattigdom påverkar näringsbeteendet, men inte alltid leder till undernäring.

De Kostvanor av dessa hushåll visar att vardagsproblem ofta skjuter frågan om en hälsosam kost i bakgrunden. Matkonsumtionen påverkas kraftigt av priset, vilket hindrar köpbeslut och tillgång till hälsosam mat. Hushållsskicklighet och medvetenhet om hälsosam kost spelar en avgörande roll för en hälsosam livsstil.

Globala matkriser och maktrelationer

Den globala livsmedelssituationen förvärras inte bara av lokala problem, utan också av den ojämlika fördelningen av makt och resurser i det globala livsmedelssystemet. Enligt studien, som i Globalt hungerindex diskuteras, svältande och undernärda personer kommer ofta från socialt, ekonomiskt och politiskt marginaliserade grupper. Mellan 800 miljoner människor är hungriga och en tredjedel av den vuxna befolkningen är överviktig. Det går ofta hand i hand med att en tredjedel av all mat går till spillo.

Dessa ojämlikheter är inte tillfälliga, utan uppstår från olika aktörer i livsmedelssystemet. Transnationella livsmedelsföretag och jordbruksföretag spelar här en dominerande roll. Denna utveckling bör också ses i samband med FN:s mål att eliminera hunger och främja livsmedelssäkerhet. SDGs tar dock inte hänsyn till de olika former av undernäring som är nära kopplade till maktrelationer.

För att komma till rätta med dessa angelägna frågor lyfts ett behov av systematisk analys av maktförhållandena i livsmedelssystemet, åtföljt av initiativ som syftar till att förändra kontrollen över systemet. Sådana rörelser förespråkar livsmedelssuveränitet och rättvisa och försöker ifrågasätta stora företags dominans.