Innovativ forskning: Nytt implantat syftar till att regenerera muskler efter nervskador!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Upplev utvecklingen av en innovativ piezoelektrisk fiberfleece på UNI Med Hannover för muskelstimulering efter nervskador.

Erleben Sie die Entwicklung eines innovativen piezoelektrischen Faservlieses an der UNI Med Hannover zur Muskelstimulation nach Nervenverletzungen.
Upplev utvecklingen av en innovativ piezoelektrisk fiberfleece på UNI Med Hannover för muskelstimulering efter nervskador.

Innovativ forskning: Nytt implantat syftar till att regenerera muskler efter nervskador!

Ett innovativt projekt vid Hannover Medical School (MHH) ger nytt hopp för människor som lider av förlamning på grund av nervskador. Det tvärvetenskapliga teamet som leds av PD Dr. Som en del av ett samarbetsprojekt undersöker Doha Obed hur förlamade muskler kan aktiveras. Skador som leder till förlust av nervfunktion beror ofta på motorcykelolyckor, fall, amputationer eller skärsår. Sådana skador kan inte bara påverka de perifera nerverna, utan kan också skada ryggmärgen, vilket får allvarliga, långvariga konsekvenser.

Regenereringen av nervvävnad är ofta långvarig och kan ta flera månader. Under denna tid saknas elektriska nervimpulser, som är väsentliga för muskelkontraktion och därför för förmågan att röra sig. Konventionella behandlingsmetoder, såsom funktionell elektrisk stimulering (FES), syftar i första hand till att stärka kvarvarande muskler, men botar inte förlamning.

Innovativ fiberfleece som en ledstjärna för hopp

Den nya forskningsmetoden undersöker en piezoelektrisk fiberfleece som implanteras under huden på den förlamade muskeln. Stimuleringen utförs av ett externt magnetfält som sätter fiberfleece i rörelse och därmed genererar elektricitet för muskelstimulering. Ett material som kallas polyvinylidenfluorid (PVDF), som är både stabilt och okänsligt för värme och kemikalier, används för att utveckla fiberduken. Projektet, som finansieras av den tyska forskningsstiftelsen (DFG) med cirka 800 000 euro under tre år, planerar initialt att testa implantatet i djurmodeller. Om den lyckas kan denna teknik också användas för att behandla patienter efter en stroke.

Användningen av FES har en lång tradition som går tillbaka till 1960-talet. På den tiden låg fokus på neuro-motorisk plasticitet i samband med neurorehabilitering. Syftet med FES-terapi är att stödja spontan återhämtning av motoriska funktioner, utveckling av motorik hos barn med cerebral pares och återställande av reflexmotoriska mekanismer på ryggmärgsnivå. Denna form av terapi möjliggör också ett riktat inflytande på rörelsestörningar.

Ett brett utbud av möjliga tillämpningar för FES

Funktionell elektroterapi (FES) har etablerats som en effektiv metod för att stödja eller återställa motoriska funktioner. Grunderna i FES är baserade på applicering av korta elektriska pulser som orsakar konstgjord muskelkontraktion. I detta sammanhang finns det många användningsområden, inklusive förbättrad funktion av övre och nedre extremiteter, bålstabilitet och andning hos personer med höga nivåer av quadriplegi.

Dessutom visar forskning att FES kan ha positiva effekter på blås- och tarmkontroll, sexuell funktion och kardiovaskulär kondition. Det visar sig att denna metod även kan användas för att behandla och förebygga trycksår ​​genom att förbättra blodcirkulationen och bygga muskelmassa.

Särskilt enastående är möjligheten att använda FES för att förhindra denervationsatrofi, där det ökar muskelstyrkan och uthålligheten. För att maximera terapins effektivitet krävs dock individuell justering av stimuleringsparametrarna i kombination med kontinuerlig utvärdering av behandlingens framgång.

FES kan avsevärt förbättra livskvaliteten för personer med neurologiska sjukdomar. Det är ett bevisat hjälpmedel vid klinisk rehabilitering som ständigt optimeras genom tekniska framsteg. Men förutom kliniska tillämpningar går FES nu även in på området fritidsaktiviteter, där man syftar till att förbättra livskvaliteten för personer med rörelsehinder, till exempel när de cyklar eller simmar.

Sammanfattningsvis kan man säga att innovativa tillvägagångssätt som den piezoelektriska fiberfleece representerar en betydande vidareutveckling inom neurorehabilitering. Denna tekniska utveckling skulle inte bara kunna revolutionera stimuleringen av förlamade muskler, utan också ha ett avgörande inflytande på framtiden för behandling av nervskador.