Klimatförändringarna hotar träden i Braunschweig: stress och brist på näringsämnen!
Forskare vid TU Braunschweig undersöker näringsbrister i stadsträd för att stärka deras motståndskraft mot effekterna av klimatförändringar.

Klimatförändringarna hotar träden i Braunschweig: stress och brist på näringsämnen!
Klimatförändringarna har en direkt inverkan på träden i Braunschweig med omnejd, enligt en studie av Tekniska universitetet i Braunschweig avslöjat. Extrem värme, ihållande torka och brist på näringsämnen tar hårt på träden. Under de senaste tre månaderna har regionen bara fått 40 mm nederbörd, bara 25 % av de vanliga 160 mm.
Stadsträd visar tydliga symptom på stress. Särskilt plataner är i dåligt skick, som till exempel framför Katharinen cafeterian. Dessa träd lider av för tidigt lövfall och minskad kraft. Vattenbristen är särskilt problematisk, eftersom den torkar ut jorden inte bara på sommaren utan även på våren.
Existentiella hot mot trädslag
Situationen är så allvarlig att inhemska trädslag som bok och ek upplever existentiell stress. Detta är särskilt fallet i urbana och grunda lägen. Denna vattenbrist försvagar trädens immunförsvar och gör dem mer sårbara för skadedjur och patogener. Insekter som barkborren och ekprocessionsfjärilen sprider sig i norra Tyskland.
Aktuella rapporter visar att endast ett av fem träd i Tyskland anses vara friskt. Det tryck som klimatförändringarna utövar på skogarna i Centraleuropa kräver en anpassad skogsvård. Ett annat problem är bristen på svavel, som har förvärrats av strängare luftkvalitetslagar.
Forskningsmetoder för att förbättra motståndskraften
För att bekämpa dessa utmaningar genomförde forskare vid TU Braunschweig forskning om riktad svavelapplicering för att öka trädens stressbeständighet. Både kruka- och fältförsök står på agendan för att analysera effekterna av svavelbrist på växthälsan. Fynden kan ge viktiga impulser för framtida skogsbruk.
Ett annat tillvägagångssätt för att främja motståndskraft mot torka hos stadsträd är genom Federal Environment Agency stödjer. Forskningsarbetet syftar till att välja ut lämpliga regionala marksubstrat och klimatanpassade trädslag och sorter. Jämförande studier vid trädplanterier och verkliga stadslägen planeras.
En central aspekt av resiliens är lämplig utrustning för trädplatser. Unga träd är särskilt mottagliga för torkstress, medan äldre exemplar bättre kan hantera dessa utmaningar. I Hamburg, till exempel, är nästan hälften av gatuträden över 40 år gamla, vilket gör dem mer motståndskraftiga mot effekterna av klimatförändringar.
Skydd och underhåll av den etablerade trädpopulationen är därför avgörande för en hållbar stadsutveckling. För att bättre kunna hantera vattenbehovet rekommenderades att mer frekvent och konsekvent vattning inkluderades i avtalsförpliktelserna. Sensorer som mäter markfuktighet på olika djup visar att befintliga substrat kanske inte längre är tillräckliga för att säkerställa vattenupptagning.
Sammanfattningsvis är tillståndet för stadsträden i Braunschweig ett slående exempel på utmaningarna med urban vegetation inför klimatförändringarna. De pågående forskningsprojekten kommer att vara avgörande för hur samhällen kommer att hantera förändrade klimatförhållanden i framtiden.