Ny professor i Hildesheim: språkforskning med blick för framtiden!

Ny professor i Hildesheim: språkforskning med blick för framtiden!

Prof. Dr Elisabeth Reber har innehaft professuren för engelsk lingvistik vid universitetet i Hildesheim sedan 1 februari 2025. Tidigare har hon arbetat som vikarierande professor vid samma universitet i nästan tre terminer. Reber har en bred akademisk grund, som hon förvärvade vid Ludwig Maximilian University i München, där hon studerade engelsk lingvistik, medeltidslitteratur, nordisk filologi och interkulturell kommunikation fram till 2002. Hon doktorerade 2008 vid universitetet i Potsdam, med inriktning på interaktionsanalys.

I sin forskning fokuserar Reber på affektivitet i samtal. Hon ägnar särskild uppmärksamhet åt autentiska engelska telefonsamtal och undersöker hur interjektioner och klick används för att representera affektivitet. Hon fann att samtalen har en systematisk struktur och att deras ordning kan analyseras mycket exakt.

Akademisk karriär och forskningsintressen

Efter att ha avslutat sin doktorsexamen var Reber akademisk rådman vid University of Würzburg från 2011 till 2023. Där ledde hon ett DFG-finansierat nätverk om multimodalitet och förkroppsligade interaktion från 2012 till 2019. 2016 fick hon ett DFG-forskningsbidrag som gjorde det möjligt för henne att stanna vid University of California, Santa. Hennes habiliteringsavhandling handlade om förändringen av citeringsstilar i det brittiska underhuset. Reber har också utvecklat ett forskningsprojekt om språklig praxis vid domstolsförhandlingar, som undersöker språkbruket under 1900- och 2000-talen samt geografiska skillnader mellan engelsktalande länder.

En spännande aspekt av hennes forskning är formella sammanhang, där hon ser att språket blir allt mer informellt. Hon ägnar särskild uppmärksamhet åt tilltalsformer som används av högsta domstolens domare i USA och Australien. Hon planerar också att använda AI-stödda metoder i sin forskning för att främja automatiserad taligenkänning för transkriptioner. Under den kommande sommarterminen kommer Reber att erbjuda ett seminarium om digital interaktion som främjar kritiskt engagemang med AI inom vetenskap.

Språket förändras

Ett centralt tema inom lingvistik är den ständiga förändringen av språk och ordförråd. Dudens redaktion inkluderade cirka 3 000 nya tillägg i den 28:e upplagan av Duden från 2020, som innehåller mer än 148 000 sökord. De senaste orden som "Covid-19" eller "könsasterisk" speglar sociala förändringar. Användningsmönstret i vardagsspråket är avgörande för att nya termer ska kunna ta till sig, vilket visar hur dynamiskt språket är.

Ett särskilt aktuellt ämne är könskänsligt språk, som blir allt viktigare i samhälle och lingvistik. Fem professorer från Bielefeld University har arbetat intensivt med detta ämne och analyserar språkkategoriernas roll i perception och könsstereotyper. Användningen av könskänsliga fraser som ”Eleverna” eller ”Eleverna” syftar till att adressera alla kön, till skillnad från det generiska maskulina.

Diskussionen om könskänsligt språk lyfter också fram utmaningarna i praktisk tillämpning, som till exempel könsasterisken, som syftar till att undvika oklarheter. Professorer från olika discipliner visar hur viktigt det är att empiriskt undersöka dessa aspekter av språket utan att sätta strikta regler.

Sammantaget verkar det som att språket förblir ett levande och dynamiskt system, format av sociala förändringar och vetenskapliga rön. Forskningen av Elisabeth Reber och andra säkerställer att språkförändringar inte bara dokumenteras utan också förstås.