Ny studie avslöjar: Hemliga mekanismer för metastaser i tjocktarmscancer i hjärnan!

Ny studie avslöjar: Hemliga mekanismer för metastaser i tjocktarmscancer i hjärnan!

Varje år diagnostiseras cirka 60 000 personer i Tyskland med tjocktarmscancer, mer känd som kolorektal cancer. Trots en sjunkande trend i dödligheten är denna cancerform fortfarande en av de vanligaste och står för cirka 10 % av cancerrelaterade dödsfall i världen. Metastasbildning, som ofta sker i lever och lungor, men mer sällan i hjärnan, är särskilt farlig. Ett team under ledning av Dr. Dr Björn Sander från Hannover Medical School (MHH) har nu undersökt genetiska förändringar i kromosomer och deras inverkan på metastasbildning. Resultaten av denna studie publicerades i tidskriften "Nature Communications" och är lovande för framtida terapeutiska metoder.

Forskningen fokuserar på att utveckla en bättre förståelse för mekanismerna bakom metastasbildning. Över 3 800 fall av tjocktarmscancer analyserades. Studien visar att hjärnmetastaser har en mängd olika komplexa genetiska förändringar jämfört med lever- och lungmetastaser. Särskilt KRAS-genen spelar en central roll eftersom mutationer här främjar tumörtillväxt. Både kombinationer av mutationer och duplikationer av KRAS-genen observeras ofta i hjärnmetastaser.

Genetiska förändringar och deras effekter

Tjocktarmscancer utvecklas vanligtvis från godartade utväxter som kallas adenom i tarmslemhinnan. Om dessa adenom förblir oupptäckta kan de växa till maligna tumörer. Tumörerna kännetecknas av komplexa kromosomförändringar. Den aktuella studien fann att specifika förändringar i KRAS-genen är associerade med mer aggressivt tumörbeteende. Detta visar behovet av att överväga genetiska mönster vid behandling av kolorektal cancerpatienter.

Resultaten visar också att hjärnmetastaser har en hög belastning av kromosomala obalanser jämfört med de vanligare lever- och lungmetastaserna. De komplexa förändringsmönstren utvecklas senare än vid andra metastaser. Genetiska mönster i hjärnmetastaser har också visat sig främja en metabolisk omställning i tumörceller som tyder på glykolys.

Forskningsmetoder och mål

Studien använder moderna metoder som nästa generations sekvensering och molekylär cytogenetik för att undersöka vilken roll kromosomförändringar spelar på djupet. Fokus här ligger på amplifieringen av kromosom 12p, som bär KRAS-genen. Denna amplifiering är också uppenbar i fall utan tidigare riktade terapier, vilket indikerar en speciell sårbarhet hos dessa tumörceller.

Ett centralt mål för forskningen är utvecklingen av personliga behandlingsstrategier för patienter med kolorektal cancer. Identifieringen av möjliga svaga punkter i tumörcellerna kan leda till bättre förutsägelse av metastaser och utveckling av riktade terapier. Prof. Dr. Monika Golas, som bedriver forskning vid universitetet och universitetssjukhuset i Augsburg, betonar att upptäckten av sådana genetiska förändringar kan bana väg för framtida, riktade terapeutiska tillvägagångssätt. Dessa fynd fördjupar inte bara vår förståelse av de biologiska mekanismerna bakom metastaser, utan identifierar också nya mål för effektiv behandling av kolorektal cancer.