Nytt nätverk i Göttingen: Modern tids ateism i fokus!

Nytt nätverk i Göttingen: Modern tids ateism i fokus!

Ett nytt internationellt forskningsnätverk vid universitetet i Göttingen undersöker utvecklingen av ateism och otro i det moderna Europa. Projektet har titeln "European Entangled Atheisms: Concepts of Unbelief and the People Shaping them from the 1860s to the 1940s" och finansieras av German Research Foundation (DFG) med cirka 73 000 euro under tre år. Forskare från nio länder deltar och syftar till att analysera ateism mellan 1860- och 1940-talen som en intellektuell attityd, levd erfarenhet och social rörelse Högskolan i Göttingen rapporterad.

Nätverket leds av Dr Carolin Kosuch, Dr Heléna Tóth och Dr Johannes Gleixner leds. Den syftar till att visa hur ateistiska idéer spreds genom skrifter, organisationer och alternativa riter. Ett centralt mål är också att undersöka uppfattningen av ateister som ett hot mot moral och allmän ordning. Den bygger på tidigare outforskade källor och arkivmaterial för att utveckla en mer omfattande förståelse av ateism.

Nya perspektiv och tillgänglighet

En annan aspekt av nätverket är utvecklingen av en digital källutgåva på engelska som innehåller vetenskapliga kommentarer. Detta tilltalar en bredare målgrupp för att göra de olika berättelserna om ateism tillgängliga. Initiativtagarna förväntar sig att nätverket öppnar nya perspektiv för att utforska det moderna europeiska kulturella och intellektuella landskapet.

Ateismens rötter går tillbaka till antiken och kan hittas hos försokratiker, sofister, epikurister och andra sådana representanter Deutschlandfunk skriver. För närvarande är en av fem personer ateist. E. M. Cloran beskriver hur ny tro ofta för med sig en viss arrogans, medan de som tappar tron ​​ofta visar ödmjukhet. Historiskt sett sågs ateism ofta som en förolämpning och ansågs länge vara ett brott.

Ateism i historiskt perspektiv

Medeltiden var inte bara en tid av stor religiositet, utan också präglad av kätteri och vidskepelse. Renässansen, humanismen och reformationen ledde till ökad skepsis mot religiösa dogmer. Nyckeltänkare som Lucretius, Sartre, Descartes och Spinoza bidrog till att undertrycka religionen. I ett nytt kompendium på 820 sidor av ateistiskt tänkande undersöker Georges Minois om ateism eller religion kom först – en fråga som kan förbli svårlöst, som han hävdar i vad som anses vara ett standardverk.

Minois redogörelse kastar nytt ljus över den intellektuella historiens historia, med beaktande av det sociokulturella sammanhanget. Ateismens utveckling genom århundradena blir också påtaglig, från otrons början till den politiska förändringen på 1900-talet och frågan om Guds existens, som dokumenterats i olika kapitel i den omfattande analysen i LBIB är sammanfattade.