Sophie de Lede får pris för innovativ klimatforskning!

Sophie de Lede får pris för innovativ klimatforskning!

Den 20 maj 2025 tilldelades Sophie de Lede OLB Science Prize vid en ceremoni. Hon fick denna ära för sitt enastående vetenskapliga arbete, som utfördes vid Institutet för psykologi vid universitetet i Osnabrück i samarbete med COALESCE-laboratoriet vid det autonoma universitetet i Barcelona. Hennes forskningsintressen är både mångskiftande och socialt relevanta, med fokus på relationer mellan individer och grupper, klimatåtgärder och konspirationsföreställningar. Sophie de Lede handledes av prof. Dr. Maarten van Zalk, en respekterad utvecklingspsykolog vid universitetet i Osnabrück. Vicepresidenten för studier och undervisning, Prof. Dr. Jochen Oltmer, erkände hennes insatser och berömde hennes engagemang för sociala frågor.

Årets kompletta lista av utmärkelser inkluderar totalt sex framstående artiklar, inklusive tre avhandlingar och tre avhandlingar. Den totala prissumman på 22 000 euro ger ytterligare motivation bland studenter att producera högkvalitativa forskningsartiklar. OLB Science Prize har delats ut sedan 2000 och vinnarna utses av en oberoende jury. Utexaminerade från statligt erkända universitet i nordvästra Tyskland kan ansöka om detta prestigefyllda pris, förutsatt att deras arbete är av hög kvalitet uni-osnabrueck.de rapporterad.

Klimatförändringar och socialt ansvar

Klimatförändringar är en kontroversiell fråga som inte bara berör vetenskapssamfundet utan även samhället i stort. Även om den vetenskapliga konsensus är att klimatförändringar nästan helt orsakas av mänsklig aktivitet, finns det fortfarande människor som förnekar dess existens eller sprider falsk information om den. Även om få i Tyskland fortfarande förnekar klimatförändringar finns det en växande spridning av klimatdesinformation för att förhindra eller fördröja klimatskyddsåtgärder. Det finns många myter om klimatförändringar som cirkulerar på plattformar som Detta leder till att många människor blir felinformerade, särskilt under tider av extremt väder.

En undersökning visar att trots denna desinformation kräver 91 % av tyskarna mer insatser för klimatskydd. Det är också känt att människor som tror på konspirationsteorier ofta är mindre villiga att minska sina CO2-utsläpp. Fattigare länder drabbas särskilt hårt av konsekvenserna av klimatförändringarna, och även socialt utsatta grupper i Tyskland drabbas av effekterna. Denna diskrepans illustrerar hur viktigt det är att öka medvetenheten om dessa ämnen i forskningen och i samhället. Inflytelserika lobbygrupper, särskilt industrin för fossila bränslen, spelar en central roll i spridningen av desinformation, vilket i många fall fungerar som ett argument för att fördröja klimatåtgärder, förklarar tagesschau.de.

Myter och psykologiska faktorer

Utmaningarna med att bekämpa klimatförändringarna är inte bara vetenskapliga utan också psykologiska. Professor Dr Roland Imhoff understryker att konspirationsteorier ofta speglar en världsbild som misstänker hemliga planer bakom händelserna. Denna tendens till en konspirationsmentalitet korrelerar med en allmän misstro mot vetenskapliga rön. FN varnar redan för att desinformation om klimatkrisen kan hålla tillbaka nödvändiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Klimatförändringarnas verklighet kräver kollektiva åtgärder, med stöd av engagerad forskning – som Sophie de Ledes.

Sammantaget är det tydligt att trots den stora mängden bevis för klimatförändringar finns det fortfarande ett behov av att utbilda och informera. Detta är det enda sättet att ge ett avgörande bidrag till att bekämpa radikalisering och uppkomsten av desinformation deutschlandfunkkultur.de betonade. Publikationerna av forskare som aktivt engagerar sig i klimat- och konspirationsteorier är avgörande för bildandet av en informerad allmänhet som aktivt vill motverka klimatförändringar.