Forskare vid universitetet i Hildesheim bryter ner kulturella gränser!

Forskare vid universitetet i Hildesheim bryter ner kulturella gränser!

Den 6 maj 2025 klockan 16:29 tillkännagavs en betydande utveckling inom interkulturell filosofi. Den kollegiala forskargruppen vid universitetet i Hildesheim, finansierad av den tyska forskningsstiftelsen, har satt som mål att bryta ner den eurocentriska synen på filosofi. Detta görs i samarbete med forskare från hela världen för att ge ett bredare perspektiv på filosofiska frågor och traditioner. En central aktör i denna forskargrupp är juniorprofessorn Dr. Sool Park, som berättar om utmaningarna med att transportera filosofiska idéer mellan olika språk, samtidigt som han tittar på filosofiska traditioner utanför skriftspråket.

Dr. Park, född i Sydkorea 1986, studerade filosofi, matematik och jämförande litteratur i München. Han undervisade vid Korean Military Academy och doktorerade från University of Hildesheim 2021. Sedan oktober 2023 har han varit juniorprofessor i interkulturell filosofi vid samma universitet. Park ägnar sig i sin forskning åt både tysk och östasiatisk filosofi och har översatt stora verk av storheter som Wittgenstein, Nietzsche och Hölderlin till koreanska. Hans akademiska karriär präglas av bristen på kontakt med utomeuropeisk filosofi under studierna i München, vilket ledde till att han intensivt studerade österländska och indiska filosofiska traditioner under doktorandstudierna.

Forskningsmetoder och frågor

Forskargruppen överväger också relevansen av olika filosofiska traditioner i den nuvarande globaliserade världen. Vid reflektion över dialogen mellan filosofi och kulturella skillnader har ett forskningsfokus utvecklats på tre kärnfrågor: fastställande av relevanta kulturella skillnader, reflektion över filosofins egen historia och metodik samt filosofins förhållande till andra discipliner. Ett relevant exempel är avhandlingarna om interkulturell filosofi, som betonar behovet av att rekonstruera filosofin i en dialogisk process.

Diskussion om interkulturell filosofi kretsar ofta kring stereotypa uppfattningar och hur främmande kulturer beskrivs. I samband med modern filosofi ifrågasätts stereotypa kategorier som "barbarisk", "exotisk" och "hednisk" för att främja bättre förståelse mellan kulturer. Interkulturell filosofi skulle därför kunna ses som ett sätt att främja social sammanhållning genom att ta itu med migration och kulturellt utbyte.

En blick in i framtiden

Behovet av att ompröva humaniora, och särskilt filosofin, i samband med globaliseringen blir allt tydligare. Att engagera sig i andra tankegångar och öppna upp filosofisk diskurs är avgörande för att utveckla fruktbara koncept för framtida kultur. Därför blir frågan om vilka traditionella idéer och koncept som är livskraftiga för framtida kulturer allt mer relevant.

Dr Parks arbete och initiativen från högskoleforskargruppen vid universitetet i Hildesheim är viktiga steg i denna riktning. Gruppen bidrar inte bara till interkulturell filosofi, utan utmanar också existerande normer och praktiker inom filosofin, som ofta är starkt eurocentriska. Interkulturell filosofi skulle kunna visa sig vara en avgörande kraft i det globala utbytet av idéer och i strävan att uppnå bättre förståelse mellan olika kulturer. Ökad integration av globala filosofiska traditioner kommer att vara avgörande för att etablera filosofin som en vetenskap om mångfald.

Sammanfattningsvis kan sägas att interkulturell filosofi representerar ett dynamiskt och perspektiviskt forskningsfält som syftar till att skapa en djupare förståelse för världens mångskiftande filosofiska traditioner och därmed också att ifrågasätta den egna eurocentriska synen. Med tanke på de globala utmaningar som mänskligheten står inför, är det att hoppas att interkulturell filosofi kommer att fungera som en plattform för dialog och samarbete.

För mer information besök webbplatsen för Universitetet i Hildesheim, Academia.edu (1990-2001) och Academia.edu (2003).