Demokrati i fokus: Internationell konferens om Rysslands förändring

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Konferensen "An Attempt at Democracy: Russia 1989–1999" på RUB fokuserar på demokrati och minneskultur, ledd av Prof. Dr. Achim von Keudell.

Die Konferenz „Ein Versuch von Demokratie: Russland 1989–1999“ an der RUB thematisiert Demokratie und Erinnerungskultur, geleitet von Prof. Dr. Achim von Keudell.
Konferensen "An Attempt at Democracy: Russia 1989–1999" på RUB fokuserar på demokrati och minneskultur, ledd av Prof. Dr. Achim von Keudell.

Demokrati i fokus: Internationell konferens om Rysslands förändring

Konferensen "An Attempt at Democracy: Russia 1989–1999" började den 10 juni 2025, anordnad av Ruhruniversitetsalliansen vid Ruhruniversitetet. Prorektor Prof. Dr. Achim von Keudell öppnade evenemanget, som är utformat som ett internationellt forum för utbyte om demokrati, minneskultur och utmaningarna med auktoritära tendenser i Ryssland. EU-ambassadör Roland Galharague välkomnade deltagarna live från Moskva och underströk ämnets relevans i den nuvarande politiska situationen.

Konferensen samlade kända personligheter från olika områden, inklusive politik, samhällsvetenskap, journalistik och mänskliga rättigheter. En av de speciella gästerna var den välkända historikern och människorättsaktivisten Irina Scherbakova. Hon höll en imponerande föreläsning om sina erfarenheter av den förbjudna människorättsorganisationen "Memorial", som belönades med Nobels fredspris 2022. Scherbakova talade om att komma överens med historien om det sovjetiska och ryska våldet, som fortsätter att förknippas med djupa utmaningar.

Vikten av att minnas historien

Ett av de centrala teman i Scherbakovas föreläsning var bristen på social vilja att vetenskapligt komma överens med det förflutna. Hon krävde en officiell deklaration av Sovjetunionen som en kriminell stat. Detta återspeglas också i nuvarande politisk praxis, där minnesdiskursen är hårt styrd av regeringen.

Konferensen tog också upp Rysslands historiska utveckling sedan Sovjetunionens kollaps. Under de senaste åren har högtidlighållandet av slutet av andra världskriget i Ryssland särskilt förändrats. Den 9 maj, dagen för segern över Nazityskland, ägde stora firande rum igen 2025 med en militärparad i Moskva som presenterade tusentals soldater och tung militär utrustning. Historikern Scherbakova påpekade att denna dag sällan firades under en lång tid under Stalintiden, vilket understryker den historiska komplexiteten.

Auktoritär utveckling och minneskultur

I sitt tal betonade Scherbakova också att nuvarande politiker missbrukade minnet av segern över Hitlertyskland, i första hand av den ryska ledningen under Vladimir Putin. Hon såg dagens tal som ett "hån mot krigets offer" och kritiserade retoriken som i allt högre grad ignorerar reminiscensen av lidandet och idén om fred idag.

En jämförelse med utvecklingen på den ukrainska sidan visar att i Ukraina har historiska arkiv gjorts tillgängliga, medan i Ryssland är minnespolitiken kraftigt begränsad. Dessa divergerande synsätt ökar spänningen mellan de två länderna och illustrerar hur viktigt det är att reflektera över sin egen historia för att motverka auktoritära trender.

Konferensen ”An Attempt at Democracy” är därför inte bara en blick in i det förflutna, utan också en vädjan om en rättvisare framtid som tar hänsyn till historiens lärdomar. Dess syfte är att aktivt främja diskussion om demokrati och att lära av det förflutnas misstag, vilket är tydligt synligt i evenemang av liknande karaktär i Europa, som konferensen "Från auktoritära samhällen till demokrati", som ägde rum 2008 och tog upp viktiga demokratiska politiska utmaningar.

Hur news.rub.de rapporterar, arrangerades konferensen i samarbete med Eastern Academic Alliance och stöddes av ZEIT Foundation Bucerius och Postcodelotteriet. Detta illustrerar vikten av att utbyta idéer om demokrati och att hantera det förflutna på internationell nivå. Dessutom blir behovet av en varaktig dialog om politiska system och deras inflytande på samhället alltmer relevant.

Sammanfattningsvis visar det att både i Ryssland och i andra länder hänger känsligheten för att komma till rätta med historien och dagens politiska utmaningar samman. Irina Scherbakovas uttalanden och diskussionerna på konferensen gör det tydligt att vägen till demokrati ofta är stenig och kräver en vilja att reflektera och förändra.