Digital revolution: Hur pandemin förändrade Tysklands kapacitet!

Digital revolution: Hur pandemin förändrade Tysklands kapacitet!

Covid-19-pandemin har inte bara skakat den globala ekonomin, utan har också satt igång obönhörliga digitaliseringsprocesser. Särskilt i det tyska sammanhanget uppstod frågan om hur mycket denna exceptionella situation har påverkat medborgarnas digitala kompetens. En omfattande studie utförd av professorer vid universitetet i Duisburg-Essen ger nya perspektiv på digital utveckling under denna tid.

År 2020, när de första videokonferenserna ofta började med frågan "Kan du höra mig?" började, var digitalt arbete fortfarande till stor del ovanligt i Tyskland. Studien, som genomfördes vid Interdisciplinary Centre for Educational Research (IZfB) och som en del av forskningsinriktningen ForBilD – ”Education in the Digital World”, undersökte 1 143 personer i åldrarna 18 till 87 år som regelbundet använder internet. Resultaten presenterades nyligen vid CHI-konferensen om interaktion mellan människa och maskin och visar att många tyskar har förbättrat sina digitala färdigheter avsevärt under nedstängningen.

Olika framsteg inom digital kompetens

Studien visar att unga, manliga, välutbildade människor som bor i framför allt städer har gjort betydande framsteg. Medan andra sociala grupper också lärde sig färdigheter, var tillväxten där mindre uttalad. Mediepsykologen Neubaum, medförfattare till studien, betonar att de tillfrågade som utökade sina kunskaper inte bara kände sig säkrare, utan också ensammare. Dessa ambivalenta känslor illustrerar att digital kommunikation inte fullt ut kan tillgodose sociala behov.

Pandemin ledde också till en infodemi där sann och falsk information cirkulerade i torrents. Respondenterna uttryckte behovet av att bättre skilja mellan pålitliga och tvivelaktiga källor. Dessa resultat understryker skolornas och politikens ansvar för att träna digitala färdigheter.

Digital integration som nyckeln till framgång

Kopplingen mellan digital integration och ekonomisk framgång är obestridlig. Enligt Roland Berger har kompetens att hantera informations- och kommunikationsteknik ett avgörande inflytande på privata och ekonomiska områden i livet. Digital integration ses som en ekonomisk "möjliggörare" som inte bara gör tillgången till marknader lättare, utan också har en positiv inverkan på det sociala livet. Företag som led av otillräcklig digital infrastruktur under pandemin upplevde betydande intäktsförluster, vilket betonade behovet av ett "digitalt redo" samhälle.

Utvecklingen av ett Digital Inclusion Index (RB DII) har gjort det möjligt att systematiskt undersöka digital inkludering. Detta index är baserat på faktorer som tillgång till digital teknik och befolkningens digitala läskunnighet. Mellan 2017 och 2020 noterade alla länder, utom Sudan, en ökning av deras digitala inkluderingsindex.

I samband med pandemin blev vikten av digitala medier som kommunikationsmedel i syfte att upprätthålla sociala kontakter allt tydligare. Digitaliseringen inom utbildningssektorn främjades av den "Digitala pakt för skolor", men inte utan märkbara brister i infrastrukturen som underströk behovet av digital transformation.

Diskussionen om grundläggande digitala rättigheter har intensifierats. Ledande personer som Heiko Maas hävdar att en katalog över grundläggande digitala rättigheter är nödvändig för att möta utmaningarna i ett allt mer digitaliserat samhälle. Pandemin har gjort det tydligt att digitalisering inte kan förstås som ett tillfälligt fenomen, utan snarare som en grundläggande process som på ett hållbart sätt kommer att förändra samhället.