Epilepsi: Nya insikter om mystiska postiktala störningar!

Epilepsi: Nya insikter om mystiska postiktala störningar!

Den 19 september 2025 kommer viktiga nyheter från epilepsiforskningens värld. En forskargrupp från avdelningen för epileptologi vid universitetssjukhuset i Bonn (UKB) postulerade i en färsk studie att postiktuella störningar kanske inte är direkt relaterade till epileptiska anfall. Dessa störningar är symtom som uppstår efter ett anfall och kan innefatta symtom som förvirring, svårigheter att tala och förstå och desorientering. De som lider kan löpa risk att gå runt desorienterade, vilket är särskilt riskabelt om de är nära vägar.

Prof. Michael Wenzel, ledaren för studien, förklarar att det exakta sambandet mellan anfall och dessa postiktala störningar fortfarande är oklart. Forskare har fått insikt i utvecklingen av epilepsi, särskilt efter viral encefalit, med hjälp av högupplöst fluorescensmikroskopi, elektrofysiologi och optogenetik. De upptäckte långsamma vågor av depolarisering i hippocampus, som kunde vara ansvariga för postiktuella störningar men förklarar inte själva anfallen.

Samband mellan anfall och postikturella störningar

De långsamma depolarisationsvågorna, kända från neurologiska sjukdomar som migrän, kan vara nyckeln till att förstå postiktala störningar. Dessa vågor, som vanligtvis filtreras bort i kliniskt EEG, kan vara vanligare i hippocampus än i neocortex. Detta kan förklara varför postiktuella symtom ibland uppstår oberoende av epileptiska anfall. Termen "spridande depolarisering" (SD) beskriver ett tillstånd där neuronmembranpotentialen kollapsar, vilket kan förlama det drabbade nätverket i minuter till timmar.

Studien kräver en omvärdering av tidigare forskning som inte tagit hänsyn till SD. Det finns en debatt om huruvida den internationella EEG-standarden ska moderniseras för att göra dessa vågor synliga i kliniskt EEG. Bevis för anfallsassocierad SD har också hittats i djupa mänskliga hjärnregioner. Sådana fynd kan revolutionera nuvarande förståelse för hur epileptiska anfall och postiktuella störningar interagerar.

Olika former av anfall

När det kommer till epileptiska anfall finns det en mängd olika presentationer, uppdelade i två huvudkategorier: generaliserade och partiella (fokala) anfall. Vid generaliserade anfall påverkas hela hjärnan från början. Däremot förekommer fokala anfall i specifika delar av hjärnan.

Det finns många undertyper inom dessa kategorier. Generaliserade anfall inkluderar till exempel det dramatiska grand mal-anfallet, som fortskrider i flera stadier, samt de kortare och ospektakulära petit mal-anfallen. Fokala anfall inkluderar enkla fokala anfall, som är indelade i motoriska och sensoriska kategorier, och komplexa fokala anfall, som ofta åtföljs av beteendeförändringar.

Denna omfattande information om olika typer av anfall och postiktala störningar belyser epilepsis komplexitet och behovet av ytterligare forskning. Medan studieresultaten från forskargruppen i Bonn öppnar nya perspektiv, är arbetet med diagnos och behandling av epilepsi fortfarande en central fråga för det medicinska samfundet.

För mer information om epilepsi, se epi.ch och elkezagadzki.blog. För detaljer om den aktuella studien, besök uni-bonn.de.