Kvinnor och demens: Könsskillnader i forskningens inriktning

Kvinnor och demens: Könsskillnader i forskningens inriktning

Utmaningarna med att hantera demenssjukdomar ökar hela tiden. Enligt University of Witten/Herdecke är kvinnor ofta hårdare drabbade än män, och det finns betydande skillnader i sjukdomsförlopp och symtom. Därför har ett nytt forskningsprojekt kallat ”ParGenDA” lanserats för att bättre förstå och utvärdera dessa könsspecifika aspekter. Projektet finansieras av det federala ministeriet för forskning, teknik och rymd och är planerat att pågå i 18 månader. Den syftar till att registrera och tydliggöra behoven hos personer med demens och deras vårdande anhöriga.

Forskningsprojektet involverar en mängd olika deltagare, inklusive berörda, anhöriga, experter och intresseorganisationer. Genom att samla in data via enkäter ska vardagspåfrestningar samt de emotionella och sociala konsekvenserna av demens undersökas. Resultaten av projektet kommer att jämföras med befintliga studier för att få en heltäckande bild av situationen. I slutet av projektet planeras en workshop som ska ta fram en lista över de tio viktigaste frågorna om könskänsligt psykosocialt stöd. Prof. Dr. Margareta Halek från University of Witten/Herdecke betonar behovet av att integrera genuskänsliga förhållningssätt i vården.

Demografiska effekter och riskfaktorer

Demens drabbar mer än 55 miljoner människor världen över, där Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. Denna sjukdom är den sjunde vanligaste dödsorsaken och en betydande källa till funktionshinder i hög ålder. Liksom Dr Maria Teresa Ferretti, neurovetare och expert inom sex- och genusmedicin, förklarade vid ÖGNs årliga konferens i Wien att könsskillnader förekommer signifikant vid Alzheimers sjukdom. Det är anmärkningsvärt att kvinnor löper dubbelt så stor risk att utveckla Alzheimers sjukdom som män. De exakta orsakerna till sjukdomen är fortfarande oklara, men specifika biologiska mekanismer, riskfaktorer och symtom som skiljer sig åt mellan könen undersöks.

Alzheimers börjar vanligtvis med minnesförlust och leder till kognitiva störningar som exekutiva dysfunktioner. Det finns två huvuddrag som har identifierats som nyckeln till utvecklingen av sjukdomen: amyloid beta (Aβ) plack och neurofibrillära trassel (NFT). Dessa förändringar kan upptäckas år innan symtomen uppträder. Forskningen väcker många frågor om de biologiska, hormonella och sociokulturella faktorer som påverkar könsskillnaderna vid demenssjukdom.

Genuskänsliga förhållningssätt inom omvårdnad

"ParGenDA"-projektet belyser behovet av att utveckla könskänsliga förslag i omvårdnadspraktiken för att ta hänsyn till kvinnors och mäns specifika behov. På lång sikt skulle dessa tillvägagångssätt kunna bidra till att förankra genuskänsliga aspekter i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal. Detta sker också med tanke på observationer från forskare som prof. Dr. Elke Kalbe från universitetet i Köln, som behandlar kognitiva funktionsnedsättningar och könsskillnader.

Resultat från projektet och tillhörande forskning skulle kunna leda till grundläggande förändringar i vården och stödet till personer med demenssjukdom. En styrgrupp bestående av berörda, anhöriga, experter och intresseorganisationer kommer att följa med i processen för att se till att de olika perspektiven blir hörda. Detta initiativ representerar det första steget i en bredare strategi som fastställer genusrehabiliteringssteg i medicinsk forskning och praktik.