Religionens hemligheter: hur de bygger broar mellan kulturer!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ta reda på hur Dr Knut Martin Stünkel vid RUB:s CERES undersöker hemligheternas roll i religioner och främjar interreligiös dialog.

Erfahren Sie, wie Dr. Knut Martin Stünkel am CERES der RUB die Rolle von Geheimnissen in Religionen untersucht und interreligiösen Dialog fördert.
Ta reda på hur Dr Knut Martin Stünkel vid RUB:s CERES undersöker hemligheternas roll i religioner och främjar interreligiös dialog.

Religionens hemligheter: hur de bygger broar mellan kulturer!

Att utforska mysterierna i religioner avslöjar fascinerande insikter om deras förenande kraft. Dr Knut Martin Stünkel, som forskar vid Centre for Religious Studies (CERES) vid Ruhruniversitetet Bochum, har i sin mer än 15 år långa forskning framfört tesen att hemligheter i religiösa sammanhang främjar kontakt mellan människor, tvärtemot det sociologiska antagandet att de har en isolerande effekt. Alla religioner innehåller, enligt Stünkel, inslag av mystik som har en gemensam, grundläggande struktur som en semantisk lucka.

Exempel inkluderar de innersta delarna av templet i judendomen, Guds outgrundliga råd i kristendomen, hemlighet i buddhismen för att skydda andras hemligheter och hemliga ritualer som endast är tillgängliga för invigda. Historiska observationer visar att religiösa mysterier spelade en roll i gamla traditioner, såsom de egyptiska mysterierna eller de tidiga kristna ståndpunkterna mot grekiska mysterier. Religionsstudier syftar till att undersöka dessa mysterier som ett fenomen och att belysa deras olika funktioner.

Interreligiös dialog som lösning

Hemligheternas relevans i samband med interreligiös och interkulturell dialog lyfts också fram av andra experter. Högt Religion.ch Samhällen kan ha stor nytta av aktiv konflikthantering. Över 80 procent av människor världen över identifierar sig med en religion, och interkulturella konflikter med religiösa konnotationer finns inte bara i avlägsna länder utan även i länder som Schweiz.

När konflikter uppstår för att människor känner sig påverkade av andras agerande blir betydelsen av medling som ett neutralt ingripande från tredje part uppenbar. Interreligiös dialog främjar inkludering och enhet i mångfald och kan bryta igenom stereotyper av fienden och övervinna polariserat tänkande. Ett exempel från Schweiz visar hur sådana dialoger praktiseras i kantonen Graubünden, där över 120 nationer och 30 religiösa samfund lever tillsammans. Initiativ som Graubünden Forum of Religions, som grundades 2020, spelar en avgörande roll för att främja interreligiöst utbyte.

Praxis för dialog

En djupgående dialog kan inte bara tjäna till att lindra spänningar, utan också för att stärka en känsla av gemenskap i ett mångfaldigt samhälle. I Davos utvecklades en katalog över åtgärder för kommunikation mellan lokalbefolkningen och judiska gäster, särskilt haredim. Ändå är det tydligt att dessa utmaningar kan representera möjligheter till en ny början.

De Berlin missionsarbete belyser hur viktiga interreligiösa färdigheter är i ett religiöst mångfaldigt samhälle. Att förstå andras kulturella och religiösa rötter är avgörande för att möjliggöra en genuin dialog. Detta ses som en nyckelkvalifikation för interreligiöst utbyte. Den protestantiska kyrkan spelar en central roll i detta genom att främja möten mellan olika trosriktningar och stimulera teologisk dialog.

Att hantera hemligheter i religioner och aktivt deltagande i interreligiös dialog är därför inte bara akademiska ämnen, utan de har tillämpningar i det verkliga livet. Båda områdena främjar välbehövlig förståelse och kommunikation mellan människor med olika kulturell och religiös bakgrund. Denna avsikt från Dr. Stünkel och andra forskare gör det tydligt hur viktigt det är att se hemligheter som en förenande kraft och att använda interreligiös dialog som en viktig byggsten för en gemensam framtid.