Suche
Mein Konto
Jubileum i Hagen: Hembygdsföreningen hyllar historia och livsöden!
Den 1 juli 2025 firade FernUniversität Hagen 100 år av Hagen Heimatbund med en konferens och betonade vikten av biografisk forskning.
Jubileum i Hagen: Hembygdsföreningen hyllar historia och livsöden!
Den 1 juli 2025 ägde en viktig konferens rum i Hagen som firade två jubileum: 100 år för Hagens hembygdsförening och 50 år för FernUniversität. Evenemanget fokuserade på kopplingen mellan lokalhistoriskt arbete och biografisk forskning. Representanter för olika institutioner, inklusive FernUniversität, lokalhistorisk kultur, Hagens museer och stadsarkivet, deltog i detta viktiga möte. Dr Eva Ochs från Institutet för historia och biografi (IGB) betonade livsberättelsernas centrala roll för stadssamhället och rapporterade att självbiografier är bland de mest populära fackböckerna.
Konferensen leddes av Dr. Ochs initierad och ägde rum i samarbete mellan FernUniversität, stadens specialistrepresentanter och civilsamhällets organisationer. Ett viktigt diskussionsämne var de biografiska tillvägagångssätt som kan göra historisk forskning tydlig och därmed tillämpbar på lokala minneskulturer. I detta sammanhang behandlar Dr Almut Leh från IGB också biografier som formats av nationalsocialismen.
Historiska frågor och minneskultur
En annan viktig punkt var Michael Eckhoffs tillkännagivande om att nazisttiden skulle diskuteras i årets jubileumsårsbok för Hagener Heimatbund. Prof. Rainer Stamm undersökte i sin föreläsning Karl Ernsts och Gertrud Osthaus biografier och deras inflytande på grundandet av museer för samtidskonst i regionen. Olika historiska personer och deras inflytande på Hagen lyftes också fram.
Som en del av diskussionen efterlyste prof. Felix Ackermann att man skulle ta hänsyn till människors eller gruppers symboliska kapital i historieskrivningen. Konkreta exempel på personlig korrespondens från första världskriget illustrerade tidens vardagliga behov och rädslor och ledde till en intensiv diskussion som värmde upp ämnet ”hem” och ”livshistoria” i sista omgången. Denna diskussion berör också samtida frågor om identitet och tillhörighet.
En övergripande aspekt som diskuterades på konferensen var digitalisering. Det väcker grundläggande frågor: Var kommer arkiv att finnas i framtiden och vem ska ansvara för förvaltningen av dem?
Åminnelse och minne av nationalsocialismens offer
Wolfgang Benz planerar en publikation om minnets framtid, som är planerad till våren 2025. Minneskulturens centrala roll för samhället betonas, inte bara för att möta känslomässiga behov, utan också för att hantera historien rationellt. Minnesmärken ska inte bara vara upplevelse- och kunskapsplatser utan ska också bidra till att motverka grupprelaterad misantropi.
Den ständiga konfrontationen med den belastade historien förblir en uppgift för kommande generationer. Representationen av alla offergrupper, inklusive Jehovas vittnen och "antisociala människor", är av grundläggande betydelse.
I ett vidare sammanhang beaktas även minnesdagar för personligheter från den historiska tyska öst. Kända namn som Hanna Reitsch, Hermann Tietz och Alfons Nossol, som förknippas med speciella födelse- eller dödsår, återkallas gång på gång.
Konferensen i Hagen och minneskulturen i Tyskland illustrerar hur viktigt det är att förankra historiska händelser och människor i kollektivt minne och att föra den akut nödvändiga diskussionen om vår identitet och vårt historiska ansvar.