Kämpa för jämställdhet: Kvinnor fortsätter att missgynnas på arbetsmarknaden!

Kämpa för jämställdhet: Kvinnor fortsätter att missgynnas på arbetsmarknaden!

Internationella kvinnodagen kommer att firas över hela världen den 8 mars 2025 och har fungerat som ett viktigt tillfälle för diskussion om jämställdhet sedan starten 1911. På denna speciella dag lyfter forskare och aktivister fram framstegen och motgångarna inom genusvetenskap. Den nuvarande utvecklingen, särskilt i USA, äventyrar ansträngningarna för att uppnå jämställdhet, vilket inte heller är utan konsekvenser i Tyskland. I ett forskningsprojekt vid universitetet i Paderborn, ledd av prof. Dr. Antje Langer och Dr. Susanne Richter, analyseras den aktuella statusen och utvecklingen av genusfrågor. Högt uni-paderborn.de Diskussioner om systemrelevanta yrken, vårdarbete och våld i hemmet har blivit viktigare på grund av coronapandemin.

#MeToo-rörelsen har fört ut sexualiserat våld i allmänhetens ögon och bidragit till införandet av kategorin "mångfald" i lagen om personlig ställning 2018. Dessutom träder självbestämmandelagen i kraft 2024. Trots dessa framsteg har motsättningarna i relationerna mellan könen vuxit avsevärt. Auktoritära krafter verkar vara direkt kopplade till progressiv utveckling. Vetenskapsrådet har också rekommenderat att genusvetenskapen görs mer tvärvetenskaplig för att främja relevansen av genusaspekter i forskning och samhälle.

Jämställdhet i Tyskland

I Tyskland är lika rättigheter för män och kvinnor förankrade i artikel 3, punkt 2 i grundlagen. Detta inkluderar rättigheter lika, medan jämlikhet beskriver det politiska genomförandet av dessa rättigheter. De Hans Böcklers stiftelse forskat på jämställdhetstrender och fann att kvinnor arbetade i genomsnitt 7,9 timmar mindre än män 2020. En oroande siffra på 46 % av kvinnorna var deltidsanställda, medan endast 11 % av männen var sysselsatta.

Corona-pandemin har visat sig vara ett bakslag för jämställdheten, med många mammor som går ner i arbetstid. Kvinnor organiserar fortfarande vardagen i de flesta hushåll, oavsett om de arbetar deltid eller heltid. Begreppet ”mental belastning” beskriver det ofta osynliga mentala arbete som framför allt kvinnor tar sig an medan de fortsätter att missgynnas i arbetslivet.

Löneskillnad mellan könen och ledarpositioner

En viktig utmaning är fortfarande löneskillnaderna mellan könen, som kommer att förbli oförändrade 2023. Kvinnor tjänade 18 % mindre än män 2020, och i hela ekonomin ligger klyftan kvar på 18 %. Andelen kvinnor i ledande befattningar visar också på ett behov av förbättring: endast 11 % av styrelseposterna och 32 % av förvaltningsrådsposterna innehas av kvinnor. Kvinnor är underrepresenterade i det dubbla utbildningssystemet och utgör bara en tredjedel av praktikanterna. Dessa data visar att ojämlikhet mellan könen finns i nästan alla ekonomiska sektorer, vilket kräver en omfattande reform av jämställdhetspolitiken.

Dessutom visar aktuella studier från Economic and Social Sciences Institute WSI att kvinnor också är kraftigt underrepresenterade inom sektorer som maskinteknik och byggindustrin, där deras andel är mindre än 30 %. Andelen kvinnor är endast 56 % inom textilindustrin, medan höga värden på 80 % och 76 % uppnås inom vård och omsorg. Denna statistik visar på behovet av att skapa bättre arbetsvillkor och lika möjligheter för kvinnor.

Sammanfattningsvis, Internationella kvinnodagen ger välbehövlig medvetenhet om den existerande ojämlikheten mellan könen. Forskare och organisationer arbetar hårt för att genusfrågorna ska bli mer synliga i forskning, offentlig diskussion och politik. Projektinitiativet ”GeFoWiss” vid universitetet i Paderborn är ett steg i rätt riktning för att stärka genusaspekterna i forskningen.