AI och människor: starka tillsammans eller farligt olika?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Forskare vid Bielefeld University publicerar en studie om generalisering inom AI och mänskligheten i Nature Machine Intelligence.

Forschende der Uni Bielefeld veröffentlichen in Nature Machine Intelligence eine Studie zur Generalisierung in KI und Menschlichkeit.
Forskare vid Bielefeld University publicerar en studie om generalisering inom AI och mänskligheten i Nature Machine Intelligence.

AI och människor: starka tillsammans eller farligt olika?

Forskare från kognitionsvetenskap och artificiell intelligens (AI) är i fokus i en aktuell studie som ger relevanta insikter om hur människor anpassar sig till nya situationer. Dessa insikter är avgörande eftersom maskiner ofta har svårt att reagera på okända situationer. Resultaten publicerades i den välrenommerade tidskriften Nature Machine Intelligence publicerar och presenterar det tvärvetenskapliga samarbetet mellan över 20 experter, inklusive Dr. Barbara Hammer och Dr. Benjamin Paaßen från Bielefeld universitet.

Dr Barbara Hammer betonar att det är viktigt att förstå hur AI-system hanterar det okända. Detta är särskilt relevant för tillämpningar inom områden som medicin, transport och beslutsfattande. Studien visar att maskiner generaliserar i sig annorlunda än människor, vilket är av stor betydelse för samarbete mellan människa och AI. Termen ”generalisering” spelar här en central roll, eftersom den beskriver förmågan att dra slutsatser om okända situationer utifrån känd information.

Kognitionsvetenskap: ett tvärvetenskapligt fält

Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskaplig vetenskap som behandlar informationsbehandling i perception, tänkande och beslutsprocesser. Hon studerar kognition inte bara hos människor, utan även hos djur och maskiner. Viktiga discipliner som bidrar till kognitionsvetenskap inkluderar psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik, filosofi, antropologi och sociologi. Utvecklingen av detta fält förknippas ofta med den så kallade "kognitiva vändningen", som ägde rum mellan 1940- och 1970-talen och anses vara en reaktion på behaviorismen.

Denna studie utvecklar en gemensam generaliseringskarta som fungerar längs tre dimensioner – förståelse, prestation och utvärdering. Benjamin Paaßen förklarar att innebörden av generalisering är fundamentalt annorlunda för människor och AI. Forskningen syftar till att designa AI-system så att de bättre kan förstå och stödja mänskliga värderingar och beslutsfattande logik.

Hållbarhet och socialt ansvar

Projektet, som genomförs som en del av det gemensamma projektet SAIL - Sustainable Life-Cycle of Intelligent Socio-Technical Systems, syftar till att göra artificiell intelligens hållbar, transparent och människoorienterad. Det finansieras av ministeriet för kultur och vetenskap i Nordrhein-Westfalen. Detta tvärvetenskapliga samarbete mellan kognitionsvetare och AI-forskare är avgörande för att anpassa tekniska framsteg med samhälleliga värderingar.

För utvecklingen av dessa tekniska system är det lika viktigt att ta itu med utmaningarna med desinformation i digitala miljöer. Kampen mot vilseledande information, särskilt i samband med hälsoinformation, är en annan viktig fråga som samlar experter från olika discipliner. Att öka medvetenheten om denna fråga är avgörande för att öka allmänhetens förtroende för AI-tillämpningar.

Den ursprungliga publikationen med titeln "Aligning Generalization Between Humans and Machines" publicerades den 15 september 2025 Nature Machine Intelligence publiceras. Denna studie är inte bara ytterligare ett kapitel i kognitiv forskning, utan belyser också den akut nödvändiga interaktionen mellan människor och maskiner i en allt mer teknologisk värld.