Klimatkris i fokus: Hur media kommer att forma valrörelsen!

Klimatkris i fokus: Hur media kommer att forma valrörelsen!

Den 1 april 2025 invigdes vetenskapsåret 2025 i Berlin under titeln "Framtidens energi". Cem Özdemir, förbundsministern för utbildning och forskning, välkomnade cirka 280 gäster till öppningsevenemanget, som ägde rum i Berlins Futurium. Bland gästerna fanns jun.-prof. Dr Daniel Nölleke från Institutet för kommunikation och medieforskning vid tyska idrottsuniversitetet i Köln, som gjorde ett betydande bidrag till diskussionen som expert på vetenskapskommunikation och vetenskapsjournalistik.

I diskussionen ”Visions and Challenges” betonade Nölleke de utmaningar som klimatjournalistiken måste övervinna inför den akuta klimatkrisen. Han nämnde särskilt sociala mediers roll i vetenskapskommunikation. Hans forskningsprojekt, som finansieras av det federala ministeriet, undersöker vilka vetenskapliga experter som beaktas i journalistik om fossila bränslen och klimatförändringar. Analysen av denna dynamik inkluderar också de strategier som forskare använder för att svara på medieförfrågningar.

Utmaningar i valrörelsen

Det kommande federala valet 2025 ställer media och journalister inför nya utmaningar. I ett öppet brev framhålls att valrörelsen kommer att bli abrupt och intensiv, präglad av stark polarisering och personalisering. En central fråga kvarstår hur klimatkrisen ska hanteras i valrörelsen. År 2024 var det hetaste året någonsin, vilket understryker behovet av beslutsamma åtgärder för att uppnå klimatneutralitet.

Vissa partier har redan meddelat att de kommer att fokusera på en ”antiklimatskyddskampanj” istället för en konstruktiv klimatskyddsplan. Under dessa omständigheter ligger ett särskilt ansvar på media. Journalister måste bevaka klimatfrågorna mer intensivt i sina format som intervjuer eller poddar. Det är också viktigt att snabbt motbevisa falska påståenden och undvika sensationsjournalistik.

Föränderligt medielandskap

Sedan demonstrationerna "Friday's For Future" 2019 har mediabevakningen av klimatkrisen förändrats. Tyska medier har insett en lucka i sin rapportering och erbjuder alltmer nya format, som nyhetsbrevet "Climate Friday" från Süddeutsche Zeitung eller podcaster som behandlar ämnet intensivt.

• „Klimazentrale“ vom SWR
• „Mission Energiewende“ auf detektor.fm
• „1,5 Grad – der Klimapodcast“ mit Luisa Neubauer auf Spotify
• Online-Magazin „Klimareporter“

Trots dessa framsteg kritiserar journalisten Lorenz Matzat att rapporteringen ofta inte speglar frågans brådska. I ett nytt nyhetsbrev kallat "Klimajournismus.de" uttrycker han sin oro och efterlyser mer smidig och empatisk rapportering. Han jämför nuvarande idéer om klimatförändringar med hypotetiska hot och uppmanar journalister att mer konsekvent ta itu med klimatförändringarnas oundvikliga realiteter.

Sammanfattningsvis är det av stor vikt att klimatjournalistiken tar den nödvändiga platsen i den aktuella politiska diskursen. Detta är det enda sättet som väljarna kan fatta välgrundade beslut och utmaningarna med klimatkrisen kan hanteras på ett adekvat sätt. En inspelning av Vetenskapsårets öppningsevenemang finns tillgänglig i BMBFs mediebibliotek, där alla intresserade kan få ytterligare insikter om de ämnen som diskuteras och vikten av vetenskapskommunikation.

Sammantaget står vi vid en vändpunkt där journalistiskt ansvar och vetenskaplig expertis måste spela en avgörande roll för att tackla klimatkrisen. Endast genom engagerad och faktabaserad rapportering kan klimatförändringarna på allvar åtgärdas och åtgärdas i kapitalsammanhang.

För mer information läs artiklarna från German Sports University Köln, Climatejournalism.de och Deutschlandfunk.