Lennart Nilssons pris: Wuppertalforskare imponerar med fotografering av sjukdomar

Lennart Nilssons pris: Wuppertalforskare imponerar med fotografering av sjukdomar

Den 27 juni 2025 tilldelades Prof. Dr Maximilian Ackermann från Karolinska Institutet i Stockholm det prestigefyllda Lennart Nilsson-priset. Denna ära erkänner hans enastående bidrag till... vetenskaplig fotografering inom det medicinska området. Ackermann, patolog och anatom, arbetar vid flera institutioner, inklusive Helios University Hospital Wuppertal och universiteten i Witten/Herdecke, RWTH Aachen och Institute of Anatomy vid Mainz University Medical Center.

Priset, värt 120 000 svenska kronor, delas ut årligen för betydande framsteg inom vetenskaplig fotografering. Ackermann har använt högupplösta teknologier som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT) och svepelektronmikroskopi i sin forskning. Dessa metoder gör det möjligt för honom att representera komplexa sjukdomsprocesser i tre dimensioner, till exempel cancer, Alzheimers och lungsjukdomar. Hans bilder som visualiserar inflammatoriska processer i mänskliga organ är särskilt imponerande.

Innovationer inom sjukdomsforskning

Ackermanns banbrytande arbete är inte bara av vetenskaplig betydelse, utan också av praktisk relevans för patientvården. Hans tillvägagångssätt kombinerar grundforskning med klinisk tillämpning, särskilt när det gäller bildandet av nya blodkärl och deras roll vid hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Exempel på hans vetenskapliga fotografi inkluderar fantastiska svepelektronmikroskoper som beskriver COVID-19-infektioner i mänskliga lungor, inklusive analys av inflammatoriska celler och andra patologiska förändringar.

Relevansen av Ackermanns forskning blir tydlig i ljuset av nyare studier om covid-19 och neurodegenerativa sjukdomar. En observationsstudie publicerad i Naturmedicin, har hittat ett slående samband mellan covid-19 och utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Patienter med allvarliga covid-19-symtom har biomarkörer förknippade med demens, vilket indikerar en ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom efter SARS-CoV-2-infektion.

Demensforskningens roll

I detta sammanhang, arbetet av biträdande prof. Dr. Michaela Defrancesco vid Universitetsklinik för neurologi särskilt viktigt. Hon leder forskargruppen för demens och fokuserar på neurokognitiva störningar, särskilt Alzheimers. Hennes forskning undersöker både kliniska och biologiska biomarkörer som kan fungera som riskmarkörer för Alzheimers sjukdom.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt effekterna av covid-19-pandemin på personer med demens och deras anhöriga. Defrancesco och hennes team genomför också samarbeten för att analysera sambandet mellan sömnförändringar och neurodegenerativa sjukdomar, vilket ytterligare illustrerar sjukdomens komplexitet.

Pågående projekt, som "Memory Mobile" eller "DeMig"-studien, syftar till att förstå pandemins inverkan på demenspatienter och erbjuda viktiga insikter om vårdbehoven för denna riskgrupp.

Både Ackermann och Defrancescos integrerande syn på forskning visar det tvärvetenskapliga förhållningssättet till komplexa hälsoutmaningar och deras inverkan på samhället. Med tanke på de utmaningar som ligger framför vården är deras arbete avgörande.