Ny metod för att upptäcka propaganda: Bochumforskare i fokus!

Ny metod för att upptäcka propaganda: Bochumforskare i fokus!

Desinformationskampanjer är ett växande problem som inte bara drabbar traditionella medier, utan också är utbrett i messengertjänster som WhatsApp, Telegram och Signal. Den 13 augusti 2025 presenterade ett team av forskare från Ruhr University Bochum och University of Lausanne en nyutvecklad metod för att upptäcka propagandakonton på Telegram vid USENIX Security Symposium i Seattle. Denna metod har potential att effektivt stödja kampen mot desinformation.

Presentationen ledd av Prof. Dr. Rebekah Overdorf stack ut eftersom författarteamet tilldelades det prestigefyllda Distinguished Paper Award. Metodiken är inte bara snabbare och billigare än tidigare mänsklig moderering, utan överträffar den också avsevärt vad gäller effektivitet. Genom att analysera 13,7 miljoner kommentarer från 13 Telegram-kanaler med politiskt eller nyhetsfokus identifierade forskarna att 1,8 procent av dessa kommentarer kunde klassificeras som propaganda, främst från ett pro-ryskt nätverk.

Den nya detekteringsmekanismens effektivitet

Den nyutvecklade detektionsmekanismen kunde upptäcka propaganda med en träfffrekvens på 97,6 procent, vilket är 11,6 procent bättre än den genomsnittliga effektiviteten av mänsklig måttlighet. Detta varierar mycket, eftersom vissa kanaler bara har en upptäcktsgrad på 20 procent, medan andra kan nå över 95 procent. Dessa skillnader illustrerar hur ineffektiv mänsklig måttfullhet kan vara för att bekämpa desinformation.

Under denna moderering är den höga nivån av manuell ansträngning också ett problem. Innehållsmoderatorer utsätts ofta för psykisk stress, särskilt när de måste hantera problematiskt innehåll dygnet runt. Den nya algoritmen kan hjälpa till att minska denna ansträngning och förbättra moderatorernas arbetsförhållanden.

Kontexten av desinformation

Att bekämpa desinformation är särskilt relevant i kristider, där falska nyheter och konspirationsberättelser sprids snabbt på sociala medier. Experter tror att samhället inte är mer mottagligt för dessa berättelser än det brukade vara, men förekomsten av sådant innehåll har ökat avsevärt. Detta görs ofta med det strategiska syftet att väcka negativa känslor som rädsla eller ilska, vilket understryker relevansen av de nyutvecklade metoderna för att identifiera propaganda.

Enligt en undersökning från första kvartalet 2023 sa 48 procent av internetanvändarna i Tyskland att de hade stött på falsk eller opålitlig information. Desinformation har blivit ett strategiskt verktyg som används specifikt för att manipulera åsikter, särskilt i valkampanjer. Trots dessa utmaningar betonar kommunikationsforskare att det inte finns några akuta hot mot demokratin från desinformation.

Varje användare kan vidta aktiva åtgärder mot desinformation genom att kritiskt ifrågasätta den, jämföra källor och kontrollera avsändare av information. De europeiska institutionerna har skapat tydliga regler för att göra plattformar som Facebook, YouTube och TikTok ansvariga för att hantera frågan om desinformation. Lagen om digitala tjänster kräver att dessa plattformar bedömer risker för sina användare och vidtar effektiva åtgärder mot desinformation.

Utvecklingen vid Ruhruniversitetet i Bochum kan vara ett avgörande steg mot ett bättre informationslandskap där desinformation inte bara kan upptäckas snabbare utan också bekämpas mer effektivt. En glimt av hopp i en tid präglad av osäkerhet och informationsöverbelastning.