Ny strimma av hopp: immunaktivering upptäckt vid spastisk paraplegi!

Ny strimma av hopp: immunaktivering upptäckt vid spastisk paraplegi!

Den senaste utvecklingen inom forskningen av spastisk paraplegi typ 15 står i fokus för ett tvärvetenskapligt projekt som leds av prof. Dr. Elvira Mass från LIMES-institutet vid universitetet i Bonn och dr. Marc Beyer från det tyska centret för neurodegenerativa sjukdomar (DZNE). Denna sjukdom påverkar nervceller i hjärnan som är ansvariga för att kontrollera rörelser och orsakar okontrollerade ryckningar och förlamningar som vanligtvis börjar i sen barndom. Den exakta utlösaren för hjärncellsdöden är för närvarande okänd, men en defekt i SPG15-genen, som är ansvarig för ett viktigt protein, verkar spela en nyckelroll. Enligt forskarna uppstår massiv inflammation innan den första neuronala skadan inträffar, vilket tyder på en tidig utveckling av sjukdomen.

Studien fokuserar särskilt på immunsystemets roll, där forskare undersöker beteendet hos mikroglia – immuncellerna i hjärnan – och immunceller från benmärgen. Mikroglia migrerar till hjärnan under embryonal utveckling, medan andra immunceller kan nå dit via blodomloppet. En anmärkningsvärd del av forskningen involverar märkning av benmärgsceller med ett fluorescerande färgämne för att skilja dem från mikroglia. Mikroglia förändras tidigt i utvecklingen av sjukdomen och omvandlas till så kallade "sjukdomsassocierade mikroglia", som frigör budbärarämnen och främjar aktiveringen av cytotoxiska T-celler. Denna interaktion ökar den inflammatoriska processen, vilket tyder på att tidig immunaktivering kännetecknar de första faserna av sjukdomen och inte förlusten av motorneuroner.

Neurologiska autoimmuna sjukdomar i fokus

Dessutom belyser forskningen vid Charité – Universitätsmedizin Berlin utveckling, diagnos och behandling av neurologiska sjukdomar som påverkas av autoantikroppar. Den kliniska forskningsgruppen "BecauseY" finansieras av den tyska forskningsstiftelsen (DFG) med 6,2 miljoner euro under fyra år. Denna grupp syftar till att undersöka frekvensen, målen och funktionerna hos neuronpåverkade autoantikroppar, som potentiellt kan utlösa sjukdomar som demens, epilepsi, psykoser och autoimmun encefalit. Prof. Dr. Matthias Endres påpekar att behovet av forskning om autoimmunitet inom neurologi och psykiatri fortfarande är stort.

Som en del av forskningen kommer ett centrum att inrättas som kombinerar grundläggande och klinisk forskning. Patientprover kommer att samlas in här för att utveckla nya diagnostiska tester och innovativa terapeutiska metoder. Forskare under ledning av prof. Dr. Harald Prüß planerar att återskapa autoantikroppar och förstå hur de fungerar. Möjligheterna med vilka autoantikroppar kan behandlas i framtiden skulle också kunna ge insikter om andra sjukdomar som stroke och neurodegenerativ demens.

Potentiella terapeutiska tillvägagångssätt

Resultaten av denna forskning är lovande och belyser vikten av tvärvetenskapligt samarbete. Fynden från studien om spastisk paraplegi typ 15 och neurologiska autoimmuna sjukdomar kan leda till nya terapeutiska perspektiv. Dessa inkluderar bland annat läkemedel för att dämpa immunförsvaret, vilket kan vara viktigt inte bara vid spastisk paraplegi, utan även vid andra neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.

Den aktuella utvecklingen visar att medicinen är på en omfattande väg för att bättre förstå orsakerna och mekanismerna för neurologiska sjukdomar. Kombinationen av grundforskning, klinisk tillämpning och tvärvetenskapligt samarbete är avgörande för att utveckla nya terapier och hållbart förbättra livskvaliteten för de drabbade.

För mer information om den aktuella studien och dess resultat, besök universitetet i Bonn, den National Institutes of Health samt Charité – Universitetsmedicin Berlin.