Ny feberhantering: Viktiga tips till oroliga föräldrar!

Ny feberhantering: Viktiga tips till oroliga föräldrar!

Den 1 augusti 2025 publicerades en ny S3-riktlinje för feberhantering hos barn och ungdomar av German Society for Child and Adolescent Medicine (DGKJ). Denna riktlinje, som koordinerades av Prof. Dr. David Martin, barnläkare vid University of Witten/Herdecke, presenterar feber som en fysiologisk försvarsreaktion av kroppen och betonar att detta inte är en sjukdom som kräver behandling, utan snarare en naturlig reaktion. Feber ska inte betraktas som en nödsituation om det inte finns allvarliga varningstecken.

Riktlinjen ger tydliga, vetenskapligt baserade rekommendationer om hur föräldrar, läkare och vårdpersonal bäst ska hantera feber. Ett centralt mål är att uppmuntra föräldrar att lita på det naturliga feberförloppet och undvika onödiga mediciner eller läkarbesök. Framför allt bör information om feberhantering förmedlas till föräldrar i ett tidigt skede, helst med den första vaccinationen.

Vad föräldrar bör tänka på

I de nya riktlinjerna betonas att temperaturmätning bör differentieras beroende på barnets ålder. Rektal mätning rekommenderas för spädbarn, medan lite äldre barn bör mätas med trumhinnan termometer. Pann- och armhålsmått anses vara felaktiga och är inte lämpliga för att bedöma feber enbart. Hos barn under tre månaders ålder krävs läkarvård om temperaturen är ≥ 38,0 °C, medan hos äldre barn är febernivån mindre viktig än barnets allmänna välbefinnande.

Föräldrar bör också ta allvarligt på varningstecken som kan indikera allvarlig sjukdom, inklusive medvetslöshet, överdriven gråt, hudblödning och andnöd. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt rekapillariseringstiden, som inte bör vara längre än två sekunder; en längre tid kan tyda på en cirkulationsstörning. För riskbedömning tillhandahåller riktlinjen ett trafikljussystem som anger hur brådskande medicinskt ingripande är.

Läkemedel och icke-drogåtgärder

Rekommendationerna för behandling av feber är tydliga. Febersänkande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen bör endast ges om barnet lider av dem. Det är tillrådligt att administrera dessa mediciner i doser som är lämpliga för ålder och vikt. Paracetamol kan till exempel användas vid allvarliga funktionsnedsättningar, medan profylaktisk administrering före vaccinationer inte rekommenderas, förutom den specifika rekommendationen för meningokock B-vaccination.

Icke-drogåtgärder är också avgörande. Tillräckligt vätskeintag, ostörd sömn och en behaglig omgivningstemperatur är avgörande för det sjuka barnets välbefinnande. Om febern ökar bör värme ges för att stödja kroppstemperaturen och överhettning bör undvikas. Kalvlindningar kan vara till hjälp under vissa förhållanden, men bör endast användas på varma extremiteter.

Återgå till gemenskapen

S3-riktlinjerna ger tydliga riktlinjer för återvändande till skolor eller daghem. Barn bör vara feberfria och tillräckligt motståndskraftiga i minst en hel dag innan de tar del av samhällslivet igen. Arbetsgivare uppmuntras att stödja denna omställningsperiod för att säkerställa att barn kan återhämta sig helt. Den omfattande utvecklingen av riktlinjerna involverade också 15 specialistföreningar, professionella föreningar och patientorganisationer och kan laddas ner från AWMF.

Publikationen från 1 maj 2025 gäller till och med 30 april 2030 och ger omfattande riktlinjer som är avsedda att stödja inte bara läkare och sjuksköterskor utan särskilt föräldrar i dessa känsliga situationer. Feberhantering är en viktig del av barnhälsovården, och korrekt hantering är avgörande för barns återhämtning och välbefinnande. Mer information finns på Universitetet i Witten/Herdecke, DGKJ och foamio.org.