Ekumenisk konferens i Münster: Nicaea i fokus för religionsvetenskap!

Ekumenisk konferens i Münster: Nicaea i fokus för religionsvetenskap!

En internationell dubbelkonferens om rådet i Nicea kommer att äga rum i Münster den 15-17 oktober 2025. Den anordnas av universitetet i Münster i samarbete med det påvliga gregorianska universitetet. Under ledning av dogmatikprofessorn Michael Seewald och Philipp G. Renczes SJ fokuserar konferensen på rollen som Konciliet i Nicaea för ekumenik och dialogen mellan judendom och islam. Detta evenemang kommer att locka forskare från nio olika länder, inklusive teologer, filosofer, historiker, judaiserare och islamiska forskare, som kommer att undersöka innebörden av rådet. Universitetet i Münster rapporterar att...

Särskilt anmärkningsvärda är bidragen från internationella talare som Piero Coda från Italien, Alfred Bodenheimer från Schweiz, Nadine Abbas från Libanon, Ben Quash från Storbritannien, Friederike Nüssel från Tyskland och Vincent Holzer från Frankrike. Dessa deltagare kommer att diskutera de historiska, filosofiska och interreligiösa implikationerna av konciliet i Nicaea i olika format.

Konciliet i Nicaea och dess historiska betydelse

Det första ekumeniska konciliet ägde rum i Nicaea, dagens Türkiye, år 325 e.Kr. Kejsar Konstantin, som sammankallade rådet, såg sig själv som en "biskop för yttre angelägenheter" och försökte lösa teologiska tvister inom det romerska riket. Före hans regeringstid var det otänkbart för en kejsare att kalla till ett råd eftersom kristna ibland förföljdes. Katholisch.de beskriver att... Konstantins religiösa politik gynnade en stor förändring som initierade övergången från hedendom till kristendom.

Omkring 1 800 biskopar var inbjudna till rådet, men bara 200 till 300 dök upp. Den romerske biskopen Sylvester I var inte personligen representerad bland deltagarna; istället skickade han två legater. En central stridspunkt var undervisningen av prästen Arius från Alexandria, som förkastades av rådet. Till slut antog biskoparna en trosbekännelse som fastställde Kristi natur som "av en varelse med Fadern", ett beslut som hade en djupgående inverkan på det teologiska landskapet.

Aktuella utmaningar och diskussioner

Ett centralt mål för konferensen i Münster är att belysa kristendomens interna mångfald och dess relationer till judendom och islam. De olika tolkningarna av den nikenska trosbekännelsen i olika kristna traditioner och kulturer diskuteras. Michael Seewald lyfter fram att kyrkomedlemmarnas tro idag ofta skiljer sig från historisk tro, vilket kommer att vara en central diskussionslinje.

Dessutom kommer konferensen också att undersöka acceptansen av den nikenska trosbekännelsen ur judiska och islamiska perspektiv. Detta kommer att ge ett värdefullt bidrag till interreligiös förståelse. Som förberedelse för det ekumeniska minnet av Nicea i november, där påven Leo XIV planerar att resa till Iznik och Istanbul, kommer konferensen att bidra till att bättre förstå de historiska rötterna men också de aktuella utmaningarna i interreligiös dialog.