Återvinning av litiumbatterier: kostnadsfälla eller möjlighet till vinst?
Universitetet i Münster forskar om återvinningskostnaderna för litiumjonbatterier för att utveckla mer hållbara processer för framtiden.

Återvinning av litiumbatterier: kostnadsfälla eller möjlighet till vinst?
Den 11 augusti 2025 publicerade ett team från universitetet i Münster nya rön om kostnaderna för återvinning av litiumjonbatterier. Studien, som visas i den berömda tidskriften "Nature Reviews Clean Technology", har titeln "Cost Modeling and Key Drivers in Lithium-Ion Battery Recycling". Studien visar att kostnaderna för återvinning varierar mycket beroende på vilken typ av batteri och vilken process som används. För närvarande varierar återvinningskostnaderna mellan $1 och $22 per kilogram batterimaterial. Författarna till studien kritiserar att transparensen och begripligheten i de publicerade kostnadsmodellerna ofta förblir otillräckliga.
Det som är särskilt påfallande är att inte alla relevanta kostnader beaktas. Maskinkostnader är till exempel bara otillräckligt med i beräkningarna. Men det finns också positiva aspekter: vinsten från återvinning kan vara upp till 4 dollar per kilogram. Dessa skillnader i kostnader beror på olika återvinningsprocesser, varierande löner och höga energikostnader. Forskargruppen anser att kostnaderna är acceptabla eftersom ekonomisk lönsamhet i många fall uppnås. I sin analys lyfter de fram den praktiska användningen av resultaten, vilket kan ge ett viktigt bidrag till en mer hållbar framtid.
Betydelsen av återvinningskostnader för industrin
Återvinningskostnaderna är avgörande inte bara för den ekonomiska sidan av batteriproduktion, utan också för batteriindustrins övergripande konkurrenskraft. Företag står inför utmaningen att uppfylla juridiska krav samtidigt som de erbjuder ekonomiskt lönsamma lösningar. Dessa kostnader påverkar den totala ägandekostnaden för en batteriprodukt under hela dess livscykel. Det ökande trycket på hållbarhet, resurshushållning och materialspårbarhet innebär ytterligare utmaningar för branschen.
Kostnaderna består av flera faktorer, bland annat insamling, transport, sortering och själva återvinningsprocessen. Medan hydrometallurgiska processer är mer resurseffektiva, är pyrometallurgiska processer betydligt mer komplexa på grund av deras höga energibehov. Innovativa tillvägagångssätt och teknologier, som AI-stödda sorteringssystem, lovar besparingspotential, men kräver höga initiala investeringar som inte lönar sig direkt.
Utmaningar med att implementera återvinningsprocesser
En annan utmaning lyfts fram i en studie från RWTH Aachen University, som handlar om återvinning av elfordonsbatterier i Europa. Återvinning är för närvarande inte lönsamt här på grund av de höga investeringarna, särskilt transportkostnaderna. Upp till 70 % av de totala kostnaderna står för transporter. Dessutom måste det mesta av den återvunna svarta massan säljas utomlands eftersom den europeiska efterfrågan inte är tillräcklig. Många återvinningsanläggningar har en kapacitet på mindre än 10 %, vilket beror på de låga returvolymerna.
Infrastrukturen för kemisk bearbetning kräver investeringar på cirka 23 euro per ton insatsmaterial. För att minska beroendet av import och förbättra hållbarheten är effektiva och lönsamma återvinningsprocesser nödvändiga. Författarna till studien föreslår att man utvecklar en decentraliserad återvinningsstruktur för att förkorta transportvägar och kombinera regionala förbehandlingsprocesser med centrala kemiska bearbetningsenheter. Dessa åtgärder kan avsevärt förbättra den ekonomiska ramen för återvinning.
Sammanfattningsvis representerar återvinning av litiumjonbatterier en mångfacetterad utmaning. Det behövs intensiv forskning och innovativa lösningar för att sänka kostnaderna och sätta branschen på en mer hållbar kurs. Universitetet i Münster och andra forskningsinstitutioner spelar en central roll i utvecklingen av praktiska lösningar.