Religionsundervisning i Östtyskland: Ett generationsskifte!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Studie av universitetet i Münster om religiös socialisering i familjer visar en ökande icke-religiositet, särskilt i Östtyskland.

Studie der Uni Münster zur religiösen Sozialisation in Familien zeigt wachsende Nicht-Religiosität, besonders in Ostdeutschland.
Studie av universitetet i Münster om religiös socialisering i familjer visar en ökande icke-religiositet, särskilt i Östtyskland.

Religionsundervisning i Östtyskland: Ett generationsskifte!

En internationell studie av Universitetet i Münster ger nya insikter om religiös socialisering inom familjer. Resultaten visar att överföringen av icke-religiositet är särskilt utbredd i Östtyskland och att denna trend ökar även i andra västerländska samhällen. Forskningen genomfördes i flera länder, inklusive Tyskland, Finland, Italien, Kanada och Ungern.

Studien visar att religiös socialisering är mest effektiv när familjer har en delad religiös självbild och delar religiösa sedvänjor. En central punkt här är mödrarnas roll, som spelar en avgörande roll i religionsundervisningen. Trots kyrkor och religiösa samfunds inflytande när det gäller att upprätthålla traditionella religiösa sedvänjor visar resultaten att föräldrar i en alltmer sekulär miljö i allt högre grad valde att föra över icke-religion eller valfrihet i religiösa frågor till sina barn.

Familjereligiositet och dess dynamik

Studien understryker att religion inte förs vidare en-till-en, utan är i en förvandlingsprocess. Det som är särskilt slående är att nedbrytningen av familjeöverföring av religion började tidigt i Östtyskland. Detta påverkar särskilt generationen födda fram till 1948, medan många av de födda mellan 1985 och 2003 kommer från icke-religiösa familjer. Däremot har cirka 70 % av de nyligen tillfrågade i väst en religiös tillhörighet, enligt studien.

En stark indikation på skillnaderna mellan öst och väst är konsekvenserna av antireligiös politik i DDR. Utvecklingen av en religiös identitet sker ofta under tonåren, med förändrade pedagogiska ideal sedan 1980-talet som leder till en större betoning av personliga val inom den religiösa sfären. Studien visar vidare att överföring av religion är mer sannolikt när alla generationer inom en familj aktivt arbetar tillsammans.

Oavsett nedgången i religiösa sedvänjor förblir värderingar som solidaritet och tolerans konstanta. Ett annat ämne som tas upp i detta sammanhang är familjereligiositet som en social praktik som ständigt omformas. I en omfattande artikel om religionsundervisning förklaras olika aspekter av familjereligiositet, såsom förtydligandet av centrala termer och påverkan av systemiska och anknytningsteoretiska fynd. Här skiljer man på implicit och explicit familjereligiositet, vilket möjliggör ett differentierat perspektiv Theo Web.

Empirisk utredning och utbildningserbjudanden

Forskningssituationen om familjereligiositet förefaller vara ojämn och inte särskilt kontinuerlig. Experter efterlyser innovativa utbildningserbjudanden som möter familjers heterogena behov. Anknytningsteori lyfts fram som ett viktigt inslag för att förstå dynamiken inom familjereligiositet och är också en utgångspunkt för framtida forskning och utformning av utbildningsutbud.

De internationella forskare som samarbetat i denna studie belyser de utmaningar och möjligheter som är förknippade med överföring av religiösa inriktningar mellan generationerna på en mängd olika sätt. Resultaten är omfattande publicerade i boken "Families and Religion. Dynamics of Transmission across Generations", finansierad av John Templeton Foundation.

Mot bakgrund av dessa fynd blir det tydligt att förståelsen av familjereligiositet behöver fördjupas ytterligare i samband med utvecklingen av utbildningsstrategier. Detta är särskilt viktigt för utövandet av religionsundervisning, som bör möta de förändrade behoven hos familjer för att främja reflekterande och anpassningsbar utbildning Pedagogikspecialistportal.