Rysslands drönarprovokationer: Krigsfaran i Europa växer!

Rysslands drönarprovokationer: Krigsfaran i Europa växer!

Den nuvarande utvecklingen i Europa visar på en alarmerande ökning av spänningarna mellan Ryssland och Nato. Den 11 september 2025 kom 19 ryska drönare in i polskt luftrum, vilket omedelbart väckte oro och ses som en avsiktlig provokation. Fyra av dessa drönare sköts ner med Nato-stöd. Detta kom mot bakgrund av ett redan spänt förhållande, ytterligare underblåst av Rysslands anfallskrig i Ukraina och aggressiva militära manövrar i regionen. Experter misstänker att Ryssland ville testa motståndskraften hos Nato och västerländska allierade med dessa handlingar, rapporterar Universitetet i Witten/Herdecke.

I en undersökning av prof. Dr. Enligt Nils-Christian Bormann, en ledande konfliktforskare, uppskattade 210 tillfrågade experter risken för en militär konflikt mellan Ryssland och en EU-stat under de kommande fem åren till en tredjedel. Denna uppskattning motsvarar sannolikheten att kasta en etta eller två på ett tärningskast. Dessutom är sannolikheten för ett krig med mer än 1 000 döda nästan en fjärdedel. Dessa siffror överstiger förutsägelserna från vanliga statsvetenskapliga modeller och förtjänar särskild uppmärksamhet.

Reaktioner och politiska konsekvenser

Efter drönarincidenten begärde Polen ett krismöte i FN:s säkerhetsråd. Polens premiärminister Donald Tusk varnade skyndsamt för en möjlig öppen konflikt med Ryssland. ZDF-korrespondent Elmar Theveßen kritiserade USA:s president Donald Trumps svaga reaktion, som ännu inte aviserat några tydliga militära åtgärder och därför anses vara en opålitlig partner inom Nato. Östeuropaexperten Sabine Adler noterade också att Trump inte ser händelsen som en kollektiv fråga.

Jan van Aken, förbundsordförande för vänstern, kommenterade de pågående diskussionerna om möjliga säkerhetsgarantier för Ukraina. Han beskrev drönarincidenten som ett test av Vladimir Putin och varnade för en eventuell eskalering om Nato skulle svara med liknande medel. Van Aken förespråkade förhandlingar och talade emot idén om tyska marktrupper i Ukraina. Istället föreslog han att man skulle skicka FN:s fredsbevarande styrkor för att deeskalera.

Militär verksamhet och strategier

Samtidigt väcker andra incidenter oro för rysk verksamhet. Den 19 september tillbringade tre ryska stridsflygplan 12 minuter i estniskt luftrum innan de eskorterades tillbaka av det italienska flygvapnet. Dessa och andra provokationer, som drönaröverflygningar över Rumänien och kränkningar av säkerhetszonen kring polska oljeriggar i Östersjön, bidrar till den spända situationen.

Nato har stärkt sin östra flank i Baltikum och genomför manövrar för att säkerställa avskräckning och efterlevnad av alliansens åtaganden. Säkerhetsexperten Claudia Major framhåller att Rysslands strategi är inriktad på provokationer och hybridkrigföring. Europeiska underrättelsetjänster varnar å andra sidan för att Ryssland potentiellt kan skapa förutsättningar för ett storskaligt konventionellt krig.

Sammantaget ses risken för en militär konflikt mellan Ryssland och Natostaterna alltmer som realistisk. Åsikterna bland statsvetare och historiker varierar, med historiker som uppskattar risken är högre och varnar för att politiska spänningar kan förvandlas till våld Deutschlandfunk rapporterad.