Fokus på sömnbrist: Hur det påverkar hjärnan och sinnet

Fokus på sömnbrist: Hur det påverkar hjärnan och sinnet

Sömnstörningar är ett utbrett problem som har en betydande inverkan på de drabbades liv. Omkring 20 till 35 procent av befolkningen lider av kroniska sömnstörningar, och antalet stiger till upp till 50 procent hos äldre. Nästan varje tonåring och vuxen upplever kortvariga sömnbrister orsakade av olika faktorer som fester, långa arbetsdagar eller överdriven mobiltelefonanvändning. En omfattande metastudie utförd av forskare vid Forschungszentrum Jülich (FZJ), Heinrich Heine University Düsseldorf (HHU) och andra institutioner avslöjar nu neuronala skillnader mellan kroniska och akuta sömnproblem. Resultaten av denna studie publicerades nyligen i den berömda tidskriften JAMA Psychiatry, som [hhu.de] rapporterar.

Forskningen omfattar data från 231 hjärnstudier med totalt 3 380 personer. Resultaten visar signifikanta förändringar i specifika hjärnregioner associerade med sömnstörningar. Specifikt visar kroniska sömnstörningar förändringar i den främre cingulate cortex, höger amygdala och hippocampus. Dessa regioner är avgörande för att bearbeta känslor, minnen och beslut. Ytterligare symtom på kronisk sömnbrist sträcker sig från utmattning till minnesproblem till humörsvängningar och depression. Vid kortvarig sömnbrist uppstår dock förändringar i höger talamus, som ansvarar för temperaturreglering, rörelse och smärtkänsla, rapporterar [scinexx.de].

Långvariga och kortvariga sömnstörningar

Studien visade också att det inte finns några överlappande hjärnregioner mellan kroniska sömnstörningar och akut sömnbrist. Medan kroniska sömnproblem är förknippade med krympning och minskad aktivitet i den främre cingulate cortex, ökar akut sömnbrist aktivitet och anslutningsmöjligheter i thalamus. Dessa skillnader visar att olika terapier kan vara nödvändiga för olika typer av sömnstörningar.

Kronisk dålig sömn har identifierats som en modifierbar riskfaktor för psykisk ohälsa, särskilt hos ungdomar och äldre vuxna. Patienter som lider av kroniska sömnstörningar har en ökad risk för depression, ångestsyndrom och till och med demens. Studiens resultat kan hjälpa till att utveckla mer riktade terapier och vidta förebyggande åtgärder för att bekämpa sömnbrist. Framtida studier kan fokusera på specifika hjärnregioner och nätverk associerade med olika sömnstörningar, sa forskarna.

Att förstå de komplexa sambanden mellan sömnstörningar och de drabbade hjärnregionerna kan potentiellt leda till effektivare behandlingsalternativ. Nuvarande terapeutiska tillvägagångssätt inkluderar kognitiv beteendeterapi, positiv luftvägstryckterapi (CPAP) och farmakologiska behandlingar. Dessa är väsentliga för många patienter för att förbättra sin livskvalitet och undvika de riskabla hälsokonsekvenserna av en permanent sömnbrist, som visas i studien av [scinexx.de].