Förtroendekris för journalistik: Studie belyser missnöje med demokrati

Förtroendekris för journalistik: Studie belyser missnöje med demokrati

Den 6 juni 2025 tilldelades teamet från Institutet för journalistik vid Technical University of Dortmund det prestigefyllda Alexis de Tocqueville Award i St. Louis (USA). Detta pris delas ut årligen av World Association for Public Opinion Research (WAPOR) för den bästa vetenskapliga artikeln i ämnena demokrati och den allmänna opinionen. Den prisbelönta skriften behandlar sambandet mellan medieskepsis och missnöje med demokratin i Tyskland och beskrivs som genomtänkt och empiriskt baserad.

Forskargruppen, bestående av doktor Thomas Roessing, Kristina Beckmann, Leonie Krzistetzko, prof. Michael Steinbrecher och prof. Günther Rager, fann i sin långtidsstudie ”Journalism and Democracy” att det finns ett betydande samband mellan minskat förtroende för journalistik och allmänt missnöje med demokratin. Detta leder till slutsatsen att de svarandes välstånd är nära kopplat till deras missnöje med båda områdena.

Förtroendekris för journalistiken

De aktuella resultaten av studien är inte bara av intresse för forskare, utan är också mycket politiskt relevanta. En detaljerad utredning visar att en del av befolkningen systematiskt misstror journalister. Undersökningar har visat att omkring 11 % av de tillfrågade inte litar på media och tror att de medvetet blir lurade. Dessutom anser 15 % att media och politik samarbetar för att manipulera opinionen. Denna skepsis har vuxit avsevärt sedan termen "ljugpress" blev utbredd 2014, särskilt vid Pegida- och AfD-demonstrationer.

Faktum är att attackerna på mediearbetare i Tyskland har ökat dramatiskt mellan 2015 och 2022, med 287 fysiska attacker registrerade. Utbredningen av mediecynism är tydligt kopplad till luckor i representationen och bristande mediekunskap. En bristande förståelse för hur journalistiken fungerar förstärker denna misstro och har lett till en splittrad bild av journalistiken i Öst- och Västtyskland.

Att stärka medias förtroende

Studien tyder på att större transparens i journalistiskt arbete och riktat främjande av mediekunskap bland befolkningen skulle kunna bidra till att stärka förtroendet. Mediekunnighet anses vara avgörande för demokratiskt deltagande och inkluderar kognitiva, affektiva och praktiska dimensioner. Kognitiva färdigheter avser kunskap om mediesystem, medan affektiva färdigheter innebär uppskattning av journalistik.

Professionell journalistik ses som väsentlig för att en demokrati ska fungera. Ändå befinner sig journalistiken mitt i en förtroendekris, som också drivs på av digitaliseringen och användningen av AI. De första tillämpningarna av AI inom journalistik går tillbaka för ungefär tio år sedan, och idag står journalister inför utmaningen att hantera innehållets äkthet och upprätthålla publikens förtroende.

Slutligen bör det noteras att studien "Journalism and Democracy" stöds av NRZ Press House Foundation och undersöker politiker, journalister och befolkningen varje år för att heltäckande analysera förväntningar på journalistik och förtroende för denna institution. Dessa insikter har stor betydelse för såväl medielandskapet som politiska strukturer.

För mer information om hur journalistiken uppfattas idag och vilka utmaningar den har att övervinna, hittar du detaljerade analyser i respektive studier. Det visar också en akademisk studie Federal Agency for Civic Education komplexiteten i förhållandet mellan journalistik och samhälle.

Dessutom kommer de omfattande studierna om mediekunskap och journalistikens förväntningar i Journalistikstudie av TU Dortmund refereras, som ger spännande insikter i de olika perspektiven.