Val 2025: Matematiska avslöjanden och nya lagar i sikte!
Universitetet i Siegen bjuder in till Rose Monday-föreläsningen den 8 mars 2025. Prof. Dr. Volker Michel diskuterar val, valsystem och demokrati.

Val 2025: Matematiska avslöjanden och nya lagar i sikte!
Den 8 mars 2025 ägde den traditionella Rose Monday-föreläsningen rum på universitetet i Siegen, som i år kastade ljus över det spännande och komplexa ämnet valet. I en humoristisk föreläsning talade geomatematikern Prof. Dr Volker Michel om hur val fungerar och förmedlade viktiga matematiska grunder som är väsentliga för att förstå valprocesser. Det höga deltagandet i föreläsningen visar medborgarnas stora intresse för ämnet.
Prof. Michel diskuterade olika valsystem och deras för- och nackdelar, samtidigt som han tog upp möjligheterna att manipulera valsystemen. En central del av hans uttalanden var vikten av demokrati och öppenhet i val. På ett avslappnat sätt ställde han frågor om överhäng och kompensationsmandat och diskuterade resultatet av det federala valet 2025 samt beräkningen av mandatfördelningen i det nya politiska sammanhanget.
Ny rösträttslag och dess effekter
I juni 2023 trädde en ny vallag i kraft som i grunden förändrade ramvillkoren för förbundsvalet. Denna lag, i enlighet med Federal Law Gazette 2023 I nr 147, bevarar den grundläggande karaktären av proportionell representation, men syftar till att minska storleken på den tyska förbundsdagen och göra dess storlek mer förutsägbar. I framtiden kommer den lagstadgade storleken på förbundsdagen att fastställas till 630 medlemmar, istället för de tidigare 598, som faktiskt var 736 medlemmar efter valet 2021.
Antalet valkretsar ligger kvar på 299, och väljarna kan fortfarande avge två röster. Med den första omröstningen väljer de en kandidat i sin valkrets, medan de med den andra omröstningen stöder ett partis delstatslista. Förbundsdagens proportionella sammansättning baseras nu uteslutande på andraomröstningarna, vilket innebär att överhäng och kompensationsmandat inte längre är tillämpliga.
Reformen i detalj
Förfarandet för beräkning av mandatfördelningen ändrades genom en ändring av den federala vallagen den 8 juni 2023. Från och med förbundsvalet 2025 måste platserna även omfattas av andra omröstningar. En nyckelpoäng för partierna är femprocentströskeln. Denna regel säger att endast partier som får minst fem procent av andrarösterna deltar i mandatfördelningen. Däremot avskaffades bestämmelserna om grundmandatparagrafen, som gjorde det möjligt för partier med minst tre direkta mandat att vinna mandat.
Den 30 juli 2024 beslutade den federala författningsdomstolen att tröskeln på fem procent delvis bröt mot grundlagen. Tills en ny förordning antas gäller den dock tills vidare, även om en modifiering säger att partier med mindre än fem procent endast utesluts om de får flest första röster i färre än tre valkretsar.
Den övre mandatfördelningen genomförs i proportion till andrarösterna för partiernas delstatslistor, medan den lägre fördelningen av de fastställda mandaten fördelar sig på delstatslistorna i andelen andraröst. Valkretskandidater rangordnas efter deras första röstandel, vilket syftar till att säkerställa att mandat tilldelas i den ordning de erhållna rösterna.
Dessa förändringar är en del av en omfattande reform som syftar till att göra förbundsdagen mer effektiv och demokratisk. Prof. Michel avslutade sin föreläsning med att betona att en djupare förståelse av den materiella grunden för val är avgörande för medborgarnas aktiva deltagande i demokratiska processer.
För ytterligare information om ändringarna i vallagen, besök hemsidan Federal återkommande tjänsteman liksom det Förbundsdagens portal rådfrågas.