Forskare från Ruhruniversitetet erövrar Vetenskapsakademin!

Forskare från Ruhruniversitetet erövrar Vetenskapsakademin!

Den 14 maj 2025 antogs de välkända professorerna Dr. Alfred Ludwig och Dr. Martin R. Hofmann från Ruhruniversitetet i Bochum till Nordrhein-Westfalens vetenskaps- och konstakademi (AWK). Denna ära understryker inte bara de två forskarnas enastående vetenskapliga prestationer, utan också deras bidrag till utvecklingen av innovativ teknik inom sina områden.

Professor Dr Alfred Ludwig innehar ordförandeskapet "Material Discovery and Interfaces" vid Institute of Materials. Han är en ny medlem i ingenjörs- och ekonomiklassen och är särskilt engagerad i att effektivt upptäcka nya material med speciella egenskaper. Ludwig är grundare av Center for Interface-Dominated High-Performance Materials (ZGH) och medgrundare av "Research Center Future Energy Materials and Systems" inom "Research Alliance Ruhr". Han kombinerar också materialforskning med artificiell intelligensmetoder för att påskynda materialupptäcksprocessen.

Forskningsprioriteringar

Professor Dr. Martin R. Hofmann, rektor för fotonik och terahertz-teknik, är också ny inom ingenjörs- och ekonomiklassen. Hans nuvarande forskningsprojekt om energieffektiv och snabb dataöverföring på Internet finansieras med 1,25 miljoner euro av ett Reinhart Koselleck-projekt från den tyska forskningsstiftelsen (DFG). Hofmann utvecklar en metod för dataöverföring med hjälp av spinslasrar som kodar information i ljusets polarisering. Hans fokus inkluderar också halvledarlasrar samt optisk bildbehandling och terahertz-teknik.

Ludwig och Hofmanns arbete visar hur viktiga tvärvetenskapliga ansatser är i dagens forskning, särskilt i tider av klimatförändringar och ökande energibehov på grund av artificiell intelligens.

En titt på energiförbrukningen för AI

Den massiva ökningen av energiförbrukningen i datacenter som stöder artificiell intelligens är alarmerande. Det beräknas att energiförbrukningen kommer att stiga till över 150 terawattimmar år 2030, nästan tredubblas. Datacenter står för närvarande för cirka två procent av den totala europeiska elförbrukningen; den siffran kan stiga till fem procent. Mycket av energin kommer fortfarande från fossila bränslen, trots ansträngningar från stora leverantörer som Amazon, Microsoft och Google för att byta till förnybar energi dagliga nyheter rapporterad.

Ett exempel illustrerar den omfattande vattenförbrukningen i AI-tillämpningar: uppskattningsvis 5,4 miljoner liter vatten krävdes för att träna ChatGPT-3. Detta inkluderade enbart 700 000 liter för kylning av datacentren, varav en betydande del användes i leveranskedjan för servertillverkning.

I Tyskland ökade energibehovet för datacenter med 70 procent från 2010 till 2022, vilket kan tillskrivas servrarnas ökande effektivitet. Intressant nog var andelen förnybar energi i elproduktionen i Tyskland 56 procent 2023, medan den i Danmark och Norge till och med nådde 80,2 och 99 procent. Utmaningen kvarstår dock att använda spillvärmen från servrar för att värma upp byggnader, vilket kräver utbyggnad av värmenät.

Med tanke på dessa utmaningar är det betryggande att veta att företag som Microsoft och Google siktar på koldioxidneutralitet till 2030 och investerar i forskning för att minska artificiell intelligenss energiförbrukning och CO2-utsläpp. Den ökande medvetenheten om energiförbrukningen av AI-applikationer understryker behovet av massiva investeringar i förnybar energi och utbyggnad av elinfrastruktur för att möta framtida krav, som t.ex. dagliga nyheter betonade.

Integreringen av artificiell intelligens i olika sektorer kan inte bara bidra till att optimera driftskostnaderna, det erbjuder också potential för att förbättra koldioxidavtrycket. Det återstår därför att se hur utvecklingen inom områdena AI och energiförbrukning kommer att utvecklas under de kommande åren.