Vetenskapskväll om konspirationsteorier: avslöja myter!

Vetenskapskväll om konspirationsteorier: avslöja myter!

Fascinationen för konspirationsteorier blir alltmer ett ämne för offentlig diskussion och vetenskaplig debatt. Den 14 september 2025 kommer ett viktigt offentligt vetenskapligt evenemang på temat "konspirationsberättelser" att äga rum i det tyska gruvmuseet. Arrangerat av institutionen för socialpsykologi vid Ruhrs universitet riktar sig evenemanget till forskare och intresserade lekmän. Syftet är att utveckla en djupare förståelse för psykologi av konspirationstro och att klargöra vardagliga frågor.

Under evenemangets gång kommer olika centrala frågor att tas upp, som: Vem tror på konspirationsteorier och varför? Är fenomenet nytt eller finns det historiska paralleller? Vilket inflytande har Internet på spridningen av konspirationsföreställningar? Den diskuterar också vilka åtgärder samhället kan vidta för att på ett klokt sätt hantera sådana berättelser. Inträdesavgiften är 5 euro och evenemanget börjar kl 18.00.

Insikter i forskning

Talarna inkluderar välkända vetenskapsmän, inklusive Prof. Dr. Roland Imhoff från University of Mainz och Dr. Pia Lamberty, som arbetar som expert för onlineplattformen cemas.io. Dessutom kommer Dr Lotte Pummerer från universitetet i Bremen och prof. dr. Tobias Rothmund från universitetet i Jena att tala. Även Bianca Liebrand från Sekten-Info NRW ger support.

Konspirationstroens psykologi är ett relativt nytt fält inom psykologisk forskning. Pionjären Ted Goertzel publicerade den första studien om detta ämne 1994, som visade en allmän tendens till tro på konspiration. Senare arbete, särskilt av Jennifer A. Whitson och Adam D. Galinsky 2008, bidrog till att öka intresset för ämnet och gjorde konspirationstro till ett relevant forskningsområde.

Psykologiska aspekter av konspirationstro

Studier tyder på att människor som är benägna att tro konspirationer är mer benägna att leta efter mönster i till synes kaotisk information. Denna tendens kan förvärras av en känsla av förlust av kontroll, särskilt efter dramatiska sociala händelser. Till exempel kan tron ​​på konspirationer öka efter en ledares död, vilket medför djupgående förändringar. Dessa kognitiva fördomar får konspirationstroende att se mönster där inga existerar, vilket uppmuntrar konstruktionen av omfattande berättelser.

Empiriska metoder som korrelationsstudier, experiment och metaanalyser används för att undersöka aspekterna av konspirationstro. Korrelation visar helt enkelt samband, medan experiment används för att identifiera orsakssamband. Longitudinella studier är viktiga för att observera utvecklingen av konspirationsmentaliteter över tid.

Olika psykologiska behov i konspirationskontext handlar också om positiv uppfattning i den egna gruppen och behovet av trygghet i osäkra tider. Det blir tydligt att denna tro tillfredsställer existentiella, sociala och epistemiska behov.

Det kommande evenemanget är ett utmärkt tillfälle att utforska dessa frågor och lära sig mer om hur samhället och individer kan hantera utmaningarna med konspirationstro. Mer information om detta finns på den officiella hemsidan Ruhrs universitet samt i publikationerna av bpb och Sidplats att hitta.