Fokus på akademisk frihet: Utsätts vi alltmer för risker?

Fokus på akademisk frihet: Utsätts vi alltmer för risker?

Adenauer-föreläsningen vid universitetet i Köln, ett viktigt forum för diskussion om akademisk frihet, äger rum tisdagen den 3 juni 2025 klockan 19.00. I år kommer den berömda professorn Dr. Bettina Rockenbach, ordförande för Leopoldina – National Academy of Sciences, att dyka upp som talare. Hennes föreläsning har rubriken "Hur fri är vetenskap? Om ideal och verklighet i en fas av geopolitisk omvälvning" och tar en kritisk titt på aktuella utmaningar för akademisk frihet i en snabbt föränderlig global miljö. Evenemanget äger rum i föreläsningssal B i föreläsningssalsbyggnaden på Albertus-Magnus-Platz 1 i Köln.

Adenauer-föreläsningarna är ett gemensamt initiativ från universitetet i Köln och familjen Adenauer i syfte att diskutera stora politiska frågor och politisk kultur i Tyskland, Europa och världen. Konrad Adenauer, den första kanslern i Förbundsrepubliken Tyskland, initierade grundandet av ett nytt universitet i Köln efter första världskriget. Anmälan krävs för pressens medlemmar och ytterligare information om föreläsningsserien finns på universitetets hemsida på denna länk.

Utmaningar för akademisk frihet

Auktoritära regimer som Nordkorea, Kina och Afghanistan spelar en framträdande roll i den nuvarande diskursen om akademisk frihet, eftersom allvarliga ingrepp i den akademiska friheten är vanliga där. Även om sådana drastiska åtgärder är ovanliga i västerländska demokratier, inklusive EU, finns det alarmerande trender. Framväxten av högerpopulistiska partier innebär allvarliga risker för den akademiska friheten. Detta är särskilt tydligt när man betraktar de politiska förändringarna i USA under Donald Trumps mandatperiod, som t.ex Federal Agency for Civic Education anteckningar.

Akademisk frihet har blivit allt viktigare i Tyskland och Europa. Politiska debatter lyfter fram universitetens roll och deras framtida inflytande på samhället. Forskare upplever ofta att deras individuella forskningsfrihet begränsas av organisatoriska krav och universitetsledningens inflytande. Förändringar i förståelsen av den konstitutionella garantin för akademisk frihet har observerats sedan 1970-talet.

Inflytande av den sociala miljön

De förändringar som sker inom universiteten är ytterst relevanta. En central aspekt är övergången till New Public Management, vilket har stärkt universitetsledningens inflytande. Samtidigt upplever forskare, särskilt icke-professionella tjänsteinnehavare, minskande möjligheter till professurer och är starkt beroende av professorernas resursbeslut.

En annan kritisk punkt är den kroniska underfinansieringen av universiteten. Andelen tredjepartsfinansierad personal har ökat från 10 % till nästan 30 %, vilket innebär att många forskare är under press att fokusera på vanliga ämnen. Detta äventyrar forskningens frihet och ökar ojämlikheten i fördelningen av tredje parts medel.

I ett bredare sammanhang observeras att vetenskaplig kunskap i allt större utsträckning används för icke-vetenskapliga ändamål. Detta kan begränsa den akademiska friheten, eftersom för mycket fokus på sociala frågor kan äventyra forskningens oberoende. Den ökande kontrollen av den vetenskapliga diskursen från sociala grupper skapar också spänningar mellan etablerade vetenskapsmän och utomstående som kämpar för tillgång till tolkningssuveränitet.

Att forma ramvillkoren för akademisk frihet är avgörande. Förändringar är ofta oavsiktliga och kan ha potentiellt oförutsägbara effekter. Forskare måste vara medvetna om de möjliga hoten mot deras friheter och att agera vaksamt mot statliga aktörer för att försvara vetenskapens integrerade värden. Den kommande Adenauer-föreläsningen erbjuder en värdefull plattform för att diskutera dessa ämnen för att reflektera över utmaningarna och möjligheterna i akademisk frihet.