Ny metod för artidentifiering: Universitetet i Trier revolutionerar biologisk mångfald!

Ny metod för artidentifiering: Universitetet i Trier revolutionerar biologisk mångfald!

En forskargrupp vid universitetet i Trier har utvecklat en innovativ metod för att studera biologisk mångfald. Under ledning av prof. Dr. Henrik Krehenwinkel gör den nya metoden att arter kan identifieras snabbt och kostnadseffektivt i vattendrag som floder och sjöar, utan att behöva använda komplexa laboratorietekniker. Denna metod har redan testats framgångsrikt i floden Ruwer, nära Trier. Med tanke på den globala nedgången i biologisk mångfald har behovet av tillförlitliga metoder för att registrera förändringar i naturen blivit akut.

Hittills har de vanliga analyserna ofta varit långa, dyra och krävt fångst eller avlivning av djur. Den nya metoden använder bärbara enheter och ett speciellt utvecklat testprotokoll. Vatten tas från en vattenförekomst, filtreras och miljöns DNA extraheras från filtret. Detta DNA amplifieras sedan med hjälp av mobila enheter och analyseras med en modern sekvenserare. Processen gör det därför möjligt att identifiera fiskarter utan att behöva fångas eller skadas.

Bidrag till natur- och artskydd

Denna utveckling är ett viktigt steg för natur- och artskyddet och visar hur modern teknik kan bidra till att bevara den biologiska mångfalden. Resultaten av den nya metoden stämmer också väl överens med de klassiska metoderna. Detta ger forskare ytterligare förtroende för giltigheten av deras resultat. Universitetet i Trier ger därmed ett värdefullt bidrag till global forskning inom området biologisk mångfald och naturvård. Forskningsprojektet leds av Prof. Dr. Henrik Krehenwinkel, nåbart på +49 651 201-4911, och publicerades nyligen.

Samtidigt genomförs ett pilotprojekt för att främja biologisk mångfald i Berlin. Detta projekt, utfört av Stiftelsen för Människor och Miljö i Reinickendorf och Mitte, syftar till att skapa språngstensbiotoper längs de stora gröna stigarna. Särskild uppmärksamhet ägnas åt skapandet av vilda växtbäddar, blomsterängar och en så kallad "PikoPark", som täcker en yta på 300 till 500 kvadratmeter.

Syftet med denna åtgärd är att koppla samman Berlins grönområden för att skapa reträtter för vilda djur. Trappstensbiotoperna består av torra stenmurar, vilda buskar och död ved och erbjuder djuren möjligheter att gömma sig, värma sig och övervintra. Dessa biotoper ligger inte bara nära naturen utan också fritt tillgängliga och skapar mötesplatser för stadsbefolkningen.

Många aktörer är involverade i genomförandet, bland annat praktikanter från OTA gGmbH utbildningscenter, himmelbeet, NaturFreunde e.V., olika skolgemenskaper och koloniträdgårdsföreningar. Samarbetet med Naturhistoriska riksmuseet under mottot ”Förstå mångfald – utforska och uppleva naturen” främjar också miljöutbildningsutbud.

Biologisk mångfald ämne

Biologisk mångfald, ett centralt ämne i debatter om natur och miljöskydd, omfattar mångfalden av livsformer i ett område och är avgörande för överlevnad på vår planet. Det finns cirka 48 000 djurarter, 9 500 växtarter och mer än 14 000 svamparter i Tyskland. Ändå är tillståndet för biologisk mångfald alarmerande. Enligt rapporter är 35 % av djurarterna och 31 % av växtarterna hotade. På grund av intensifieringen av jordbruket har fågelbeståndet i jordbruksområden halverats under de senaste 40 åren.

Sammanfattningsvis är att bevara den biologiska mångfalden avgörande för att motverka utmaningarna med klimatförändringar och jordbrukskriser. Strategier som restaurering av livsmiljöer och ekologiskt hållbar användning av mark och vatten, samt skapandet av skyddade områden, är nyckeln. Till exempel skulle det "gröna bältet" längs den tidigare gränsen mellan Förbundsrepubliken Tyskland och DDR kunna fungera som ett viktigt nätverk för att bevara den biologiska mångfalden.

Utvecklingen i Trier och initiativen i Berlin är tydliga steg i rätt riktning för att hållbart skydda och främja biologisk mångfald.

För ytterligare information om studierna och projekten, besök Triers universitets webbplats uni-trier.de, Senatens avdelning för miljö, transport och klimatskydd berlin.de och Goethe-institutets sida goethe.de få besök.