Forskare avslöjar mystiska experiment på ny fysik!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

JGU Mainz får 180 000 euro för forskning i PRISMA+ Cluster of Excellence om modern partikelfysik och internationellt samarbete.

Die JGU Mainz erhält 180.000 Euro für Forschung im Exzellenzcluster PRISMA+ zur modernen Teilchenphysik und internationaler Zusammenarbeit.
JGU Mainz får 180 000 euro för forskning i PRISMA+ Cluster of Excellence om modern partikelfysik och internationellt samarbete.

Forskare avslöjar mystiska experiment på ny fysik!

Omkring 180 000 euro gjordes tillgängliga för forskning vid Johannes Gutenberg University Mainz (JGU) för att främja det aktiva deltagandet av PRISMA+ Cluster of Excellence i internationella experiment. I synnerhet tSPECT- och Mu3e-projekten samt NEMESIS- och BEYOND-konsortierna drar nytta av denna finansiering. Pengarna kommer från Marie Skłodowska-Curie Actions (MSCA), som syftar till spetsforskning och innovativa projekt. Båda konsortier, NEMESIS och BEYOND, kombinerar europeisk, amerikansk och japansk expertis inom området modern partikelfysik.

Konsortiet NEMESIS, som står för "Neutron Experiments join Muon Experiments for Synergy in Investigation and Search for new physics", syftar till att skapa synergier mellan neutron- och myonexperiment. BEYOND, å andra sidan, fokuserar på att utforska fysiken utanför standardmodellen, speciellt vid högintensitetsgränsen. Medlen som tillhandahålls gör det möjligt för forskare att delta i driftsättningen av tSPECT och Mu3e och att samla in data direkt vid Paul Scherrer Institute (PSI) i Schweiz.

Detaljer om experimenten

tSPECT-experimentet fokuserar på att studera livslängden för fria neutroner i syfte att klargöra befintliga avvikelser mellan olika mätmetoder. Den innovativa tekniken gör det möjligt att fånga ultrakalla neutroner utan att accelerera dem. På så sätt kan hög precision uppnås genom att generera och studera ett stort antal neutroner.

Mu3e-experimentet strävar efter det ambitiösa målet att upptäcka det förbjudna sönderfallet av en myon till tre elektroner eller positroner. En framgångsrik observation av detta förfall skulle kunna ses som en indikation på ny fysik som går utöver den för närvarande accepterade standardmodellen. Forskarna, inklusive Prof. Dr. Martin Fertl och Prof. Dr. Niklaus Berger från JGU, spelar en avgörande roll i dessa viktiga experiment.

Den mörka sidan: biologiska vapen

Parallellt med utvecklingen av ny teknik inom partikelfysik finns det också mörka kapitel i vetenskapens historia, särskilt inom området biologiska och kemiska vapen. Forskning visar att biologiska vapen är smittsamma och kan spridas genom miljön, vilket ökar deras destruktiva potential. Ett exempel på detta är den dödliga sarinattacken i Tokyos tunnelbana 1995, där 12 människor dog och över 5 500 skadades.

Biologiska vapen kan tillverkas i stora mängder eftersom bakterier kan dela sig inom 20 minuter. Det moraliska fördömandet av sådana vapen är avgörande för att förhindra att de används. Trots internationella överenskommelser som konventionen om biologiska vapen från 1972 finns det fortfarande många misstänkta fall av utveckling av sådana vapen i olika länder. Historiskt sett sågs användningen av gift i krig som omänsklig och var förbjuden på många ställen.

Användningen av biologiska och kemiska vapen skulle kunna öka om det internationella samfundet inte agerar beslutsamt. Vaccinationer och antibiotika är inte effektiva mot många farliga patogener. Ökad resistens och nya bakteriestammar utgör stora utmaningar för sjukvårdssystemen världen över.

Detta gör det desto viktigare att använda vetenskapliga landvinningar för fred och säkerhet, samtidigt som man kritiskt reflekterar över och bekämpar de risker och potentiella faror som kan uppstå av oetisk vetenskap.