Mansfeld kopparskiffer: 825 år av gruvhistoria i fokus!

Mansfeld kopparskiffer: 825 år av gruvhistoria i fokus!

De nuvarande ansträngningarna att bevara och presentera de geologiska och historiska aspekterna av Mansfeld-distriktet sammanfattas imponerande i en specialutställning som ger djupare insikter i regionens geologi och gruvhistoria. I denna utställning presenteras inte bara många kopparskifferprover, utan också imponerande malmlinjaler gjorda av bornit, chalcopyrit och chalcocit. Proverna kommer från olika schakt i Mansfelder och Sangerhäuser Mulde och erbjuder en fascinerande titt på de geologiska skatter som denna region en gång hade.

Särskilt anmärkningsvärda är de sällsynta pjäserna i samlingen, som t.ex. kobberkiskristaller på upp till 16 mm i kalcitdruser, imponerande bergkristaller på upp till 2 cm i dolomit samt extraordinära silverskivor med en kantlängd på upp till 20 cm samt lockformat silver. Anledningen till denna imponerande show är jubileumsåret "825 år av Mansfeld kopparskifferbrytning", där de geovetenskapliga samlingarna presenterar utvalda föremål från Mansfeld-samlingen.

Geologi och influenser av gruvdrift

Brytning av kopparskiffer i regionen har inte bara haft stor inverkan på befolkningens levnadsvillkor, utan har också haft en bestående inverkan på landskapet. Artikeln gav information varje månad Karst vandringsled om de geologiska förhållandena: Kopparskiffern kommer upp till ytan i södra kanten av Harzen och dyker ner i djupet med en liten dipp. De överliggande stenarna består av karbonat-, sulfat- och kloridstenar från Zechstein, vars tjocklek är över 1000 m.

Sprickförkastningarna i bergpaketet hade en avgörande inverkan på gruvbrytningen, t.ex. B. på grund av den svåra åtkomsten till snickarschakten, Freieslebenschakten och Martinsschakten. Kopparskiffern i sig är en finkornig, bituminös märgel med en tjocklek på cirka 35-40 cm som innehåller många malmmineraler, inklusive kolis, kolkis och zinkblandning. Dessutom kan värdefulla metaller som silver, vanadin och guld också detekteras i kopparskiffern.

Historien om kopparskifferbrytning

Början av kopparskifferbrytningen i Mansfelder Land kan spåras tillbaka till år 1199/1200, då gruvarbetarna Nappian och Neucke upptäckte kopparmalmen. Under de följande århundradena upplevde branschen olika utvecklingar. Från år 1500 och framåt blev det en utmaning att nå grundvattennivån, vilket krävde byggandet av dräneringstunnlar som Roß- och Gonnaer-tunnlarna, som representerade viktiga milstolpar i gruvdriftens historia.

Den kontinuerliga utvecklingen av gruvdrift ledde till liberaliseringen av gruvdriften 1671, vilket bidrog till att många fackföreningar bildades. Ytterligare mekanisering, till exempel med användning av ångmaskiner från 1785, revolutionerade gruvdriften och avsevärt förbättrade vattenlyft och malmutvinning. Under en period av 650 år (1200-1849) bröts omkring 10 miljoner ton malm och 290 300 ton koppar, vilket illustrerar den enorma betydelsen av Mansfelds kopparskifferbrytning.

Ett arv för framtiden

Under årens lopp har brytningen av kopparskiffer haft en bestående inverkan på kulturen, landskapet och människornas liv i Mansfeld-regionen. Den sista brytningen av kopparskiffer stoppades den 10 augusti 1990, vilket markerade slutet på en era som symboliserar en av de äldsta och viktigaste gruvindustrierna i världen. Utställningen ger nu en plattform för att fira arvet från denna region och öka medvetenheten om de unika geologiska egenskaperna och rika historien om kopparskifferbrytning.