Revolutionerande nanoplattor: nya möjligheter för medicinsk teknik
TU Dresden bedriver forskning med HZDR om kadmiumselenid-nanoplattor för innovativa material inom medicinsk diagnostik och NIR-teknik.

Revolutionerande nanoplattor: nya möjligheter för medicinsk teknik
Den 9 mars 2025 kommer forskare från Dresdens tekniska universitet (TU Dresden) och Helmholtz Center Dresden-Rossendorf (HZDR) att rapportera framsteg i utvecklingen av nya elektroniska material. Teamet har specifika metoder för att producera Kadmiumselenid nanoplattor (CdSe), som imponerar med sina exceptionella optiska egenskaper.
Dessa nanostrukturer har varit ett centralt forskningsämne sedan millennieskiftet eftersom de under senare år visat lovande tillämpningar inom området nanoteknik har hittat. Forskare är särskilt intresserade av nära-infraröd (NIR) funktionalitet eftersom dessa material kan ge viktiga bidrag till medicinsk diagnostik, kommunikationsteknik och solenergi.
Forskning och utveckling
Dr Rico Friedrich och professor Alexander Eychmüller leder forskningsprojektet som fokuserar på utmaningarna med riktad materialmodifiering. Med hjälp av katjonbytesmetoden kan forskarna exakt kontrollera nanopartiklarnas sammansättning och struktur. Denna riktade anslutning kan möjliggöra utvecklingen av nya NIR-aktiva sensorer eller kraftfulla elektroniska komponenter i framtiden.
Forskarna undersökte de nanostrukturella egenskaperna med hjälp av sofistikerade syntetiska processer, mikroskopi och datoranalyser. Det visades att de aktiva hörnen på nanoplattorna, som spelar en nyckelroll på grund av sin kemiska reaktivitet, är avgörande för kopplingen. Sådana strukturerade system kan avsevärt öka materialens effektivitet och funktionalitet.
Länk till kvantfysik
Förutom materialforskning finns det Undersökningar av kvantprickar (QDs) i centrum för vetenskapliga diskussioner. Historiskt sett visade tidiga arbeten av Brus och kollegor hur viktiga dessa små halvledare är när det gäller fotofysiska effekter. Nyligen genomförda studier belyser fotoladdningsfenomenet och de associerade interaktionerna eftersom de påverkar excitonernas beteende och effektiviteten av Auger-avslappning.
Forskning visar att den dielektriska miljön för dessa kvantpunkter har en direkt inverkan på deras optiska egenskaper. Modeller som CTST-modellen (Charge-Tunneling and Self-Trapping) undersöker variationerna mellan neutrala och laddade tillstånd, och belyser komplexiteten i interaktioner i strukturer i nanoskala.
Dessa fynd är inte bara viktiga för utvecklingen av elektroniska enheter, utan utökar också vår förståelse av ytliganders roll, som spelar en avgörande roll i bearbetningen och användningen av QD.
Sammanfattningsvis tyder pågående forskning Nanoplattor och kvantprickar, hur komplex och viktig nanoteknik kan vara för framtida tillämpningar inom materialvetenskap och vidare. Resultaten från detta arbete påverkar inte bara utvecklingen av ny teknik, utan också grundläggande frågor inom nanovetenskap.