Suche
Mein Konto
Hur robotar känner igen känslor: studie visar nya sätt att kommunicera!
Skapa en kort metabeskrivning för en artikel om "UNI Chemniz", på tyska. Artikeln innehåller följande innehåll: "
Idag är den 15 september 2025
Datum: 15 september 2025 - Källa 1 ():
- Studie vid Chemnitz tekniska universitet undersöker samtal mellan människor och robotar.
- Mål: Ta reda på om människor talar annorlunda till robotar än till andra människor.
- Tvärvetenskapligt team från neurorobotik och lingvistik genomförde experiment.
- Experiment: Människo- och industrirobotarm med röstfunktioner bygger en enkel IKEA-hylla tillsammans.
- Team spelades in under uppgiften, konversationer transkriberades och analyserades.
- Resultat:
– I rent mänskliga team var det fler påståenden, förklaringar och frågor.
- Roboten fick mer direkta instruktioner.
- Det fanns nästan lika många känslomässiga uttalanden i människa-robot-team som mellan människor (t.ex. "Du har det bra.").
- Studien publicerades "open access" för att nå en bredare publik.
- Podcast "Linguistics Behind the Scenes" publicerad för att kommunicera forskningsämnen på ett allmänt begripligt sätt.
- Senaste podcastavsnittet täcker artificiell intelligens och robotstudien.
- Publikation: Coelho, Kaden, Beccard, Röhrbein & Sanchez-Stockhammer. 2025. "En annan bit. Uppåt. Okej, sluta." Proceedings of the Human and Computer 2025 (MuC '25), 465-470. DOI:
- Podcastavsnitt tillgängligt på YouTube, Spotify och Apple Podcasts.
- Kontaktperson: Prof. Dr. Christina Sanchez-Stockhammer, telefon +49 (0)371 531-32444, e-post christina.sanchez@phil.tu-chemnitz.de.
Källa 2 ():
- Studie av Kim Klüber och Prof. Lindas inflytande över känslomässiga robotar, Katharina Dr. Schwaiger. tal om uppfattningen av deras sociala och känslomässiga förmågor.
- Studiens titel: "Affektförbättrande talegenskaper för robotkommunikation".
- Studie publicerades som en markerad artikel i Science Robotics.
- Resultaten visar att känslomässigt tal och uttrycksfull intonation påverkar människoliknande uppfattning om robotar.
- Särskilt uttalad effekt på agenter med tekniskt utseende, där affektiv kommunikation kan öka social acceptans.
- Studie bidrar till vidareutvecklingen av röstbaserade robotsystem för att göra användningen mer intuitiv och acceptabel.
- Fullständig studie är tillgänglig med öppen tillgång.
Källa 3 ():
- Det har skett betydande utvecklingar inom området artificiell intelligens (AI) under de senaste månaderna.
– Utgivningen av ChatGPT och tillkännagivanden från andra teknikjättar har ökat intresset för språkmodeller.
- Uppmärksamheten på AI-problem ökade med tillkännagivandet och lanseringen av GPT-4.
– Språkmodeller kan också vara viktiga för robotteknik.
– En forskargrupp från Google och TU Berlin presenterade språkmodellen Palm-E, som kombineras med en visuell modell.
- Palm-E gör det möjligt för en robot med griparm och kamera att utfärda kommandon som "Ta med mig rischipsen från lådan." att genomföra och reagera på förändringar i miljön.
– Interaktionen mellan människor och maskiner kan förändras, eftersom människor ofta interagerar med maskiner på ett annat sätt än med andra människor.
– Utvecklare fattar beslut för att få språkmodeller att framstå som mer mänskliga, t.ex. genom att använda emojis eller fördröja uppkomsten av svar.
- En pressträff anordnades för att diskutera frågor relaterade till forskning och utveckling inom språkmodeller, robotik och interaktion mellan människa och maskin.
- Briefingämnen inkluderar:
- Nästa steg i forskning och tillämpning av språkmodeller.
- Möjlighet att öka modellernas storlek och prestanda.
- Kombination av språkmodeller med forskningssystem.
- Framsteg inom robotik genom språkmodeller.
- Framväxande kapaciteter hos språkmodeller som inte explicit har tränats.
- Framtida interaktioner mellan människor och maskiner.
- Psykologiska effekter av dessa interaktioner på människor.
- Forskare svarade på frågor i en 50-minuters virtuell pressträff.
". Lägg inte till titeln i början av det skapade innehållet. Skriv det som att du vill informera läsarna om vem, vad, när, var, varför och hur. Överskrid inte 120 tecken. Stil: Upprätthåll en professionell nivå av formalitet som lämpar sig för en tidning, men undvik alltför komplext språk för att säkerställa att innehållet är tillgängligt för en bred publik. Inkludera nyckelord relaterade till nyhetshändelsen och fraser som sannolikt kommer att användas av läsare som söker information om ämnet. Tonläge: Medan du behåller tonen professionell, använd ett engagerande språk för att fånga läsarens intresse utan att sensationellisera. Svara i vanlig text utan att sätta in metabeskrivningen i några citattecken.
Idag är den 15 september 2025
Datum: 15 september 2025 - Källa 1 ():
- Studie vid Chemnitz tekniska universitet undersöker samtal mellan människor och robotar.
- Mål: Ta reda på om människor talar annorlunda till robotar än till andra människor.
- Tvärvetenskapligt team från neurorobotik och lingvistik genomförde experiment.
- Experiment: Människo- och industrirobotarm med röstfunktioner bygger en enkel IKEA-hylla tillsammans.
- Team spelades in under uppgiften, konversationer transkriberades och analyserades.
- Resultat:
– I rent mänskliga team var det fler påståenden, förklaringar och frågor.
- Roboten fick mer direkta instruktioner.
- Det fanns nästan lika många känslomässiga uttalanden i människa-robot-team som mellan människor (t.ex. "Du har det bra.").
- Studien publicerades "open access" för att nå en bredare publik.
- Podcast "Linguistics Behind the Scenes" publicerad för att kommunicera forskningsämnen på ett allmänt begripligt sätt.
- Senaste podcastavsnittet täcker artificiell intelligens och robotstudien.
- Publikation: Coelho, Kaden, Beccard, Röhrbein & Sanchez-Stockhammer. 2025. "En annan bit. Uppåt. Okej, sluta." Proceedings of the Human and Computer 2025 (MuC '25), 465-470. DOI:
- Podcastavsnitt tillgängligt på YouTube, Spotify och Apple Podcasts.
- Kontaktperson: Prof. Dr. Christina Sanchez-Stockhammer, telefon +49 (0)371 531-32444, e-post christina.sanchez@phil.tu-chemnitz.de.
Källa 2 ():
- Studie av Kim Klüber och Prof. Lindas inflytande över känslomässiga robotar, Katharina Dr. Schwaiger. tal om uppfattningen av deras sociala och känslomässiga förmågor.
- Studiens titel: "Affektförbättrande talegenskaper för robotkommunikation".
- Studie publicerades som en markerad artikel i Science Robotics.
- Resultaten visar att känslomässigt tal och uttrycksfull intonation påverkar människoliknande uppfattning om robotar.
- Särskilt uttalad effekt på agenter med tekniskt utseende, där affektiv kommunikation kan öka social acceptans.
- Studie bidrar till vidareutvecklingen av röstbaserade robotsystem för att göra användningen mer intuitiv och acceptabel.
- Fullständig studie är tillgänglig med öppen tillgång.
Källa 3 ():
- Det har skett betydande utvecklingar inom området artificiell intelligens (AI) under de senaste månaderna.
– Utgivningen av ChatGPT och tillkännagivanden från andra teknikjättar har ökat intresset för språkmodeller.
- Uppmärksamheten på AI-problem ökade med tillkännagivandet och lanseringen av GPT-4.
– Språkmodeller kan också vara viktiga för robotteknik.
– En forskargrupp från Google och TU Berlin presenterade språkmodellen Palm-E, som kombineras med en visuell modell.
- Palm-E gör det möjligt för en robot med griparm och kamera att utfärda kommandon som "Ta med mig rischipsen från lådan." att genomföra och reagera på förändringar i miljön.
– Interaktionen mellan människor och maskiner kan förändras, eftersom människor ofta interagerar med maskiner på ett annat sätt än med andra människor.
– Utvecklare fattar beslut för att få språkmodeller att framstå som mer mänskliga, t.ex. genom att använda emojis eller fördröja uppkomsten av svar.
- En pressträff anordnades för att diskutera frågor relaterade till forskning och utveckling inom språkmodeller, robotik och interaktion mellan människa och maskin.
- Briefingämnen inkluderar:
- Nästa steg i forskning och tillämpning av språkmodeller.
- Möjlighet att öka modellernas storlek och prestanda.
- Kombination av språkmodeller med forskningssystem.
- Framsteg inom robotik genom språkmodeller.
- Framväxande kapaciteter hos språkmodeller som inte explicit har tränats.
- Framtida interaktioner mellan människor och maskiner.
- Psykologiska effekter av dessa interaktioner på människor.
- Forskare svarade på frågor i en 50-minuters virtuell pressträff.
". Lägg inte till titeln i början av det skapade innehållet. Skriv det som att du vill informera läsarna om vem, vad, när, var, varför och hur. Överskrid inte 120 tecken. Stil: Upprätthåll en professionell nivå av formalitet som lämpar sig för en tidning, men undvik alltför komplext språk för att säkerställa att innehållet är tillgängligt för en bred publik. Inkludera nyckelord relaterade till nyhetshändelsen och fraser som sannolikt kommer att användas av läsare som söker information om ämnet. Tonläge: Medan du behåller tonen professionell, använd ett engagerande språk för att fånga läsarens intresse utan att sensationellisera. Svara i vanlig text utan att sätta in metabeskrivningen i några citattecken.
Hur robotar känner igen känslor: studie visar nya sätt att kommunicera!
En aktuell studie av Chemnitz tekniska universitet handlar om kommunikation mellan människor och robotar. Syftet med forskningen är att ta reda på om interaktioner med robotar är annorlunda än med andra människor. Ett tvärvetenskapligt team bestående av experter inom neurorobotik och lingvistik genomförde olika experiment.
Som en del av ett experiment arbetade människor och en industrirobotarm med röstfunktioner tillsammans för att bygga en enkel IKEA-hylla. Interaktionerna registrerades, transkriberades och analyserades. Resultaten visar slående skillnader: I mänskliga team observerades mer användbara uttalanden, förklaringar och frågor, medan roboten huvudsakligen fick direkta instruktioner. Intressant nog fanns det nästan lika många känslomässiga uttryck i människor-robot-teamen som i helt mänskliga team, med exempel som "Du har det bra."
Känslomässig kommunikation och robotik
Parallellt med dessa fynd genomfördes en studie av Kim Klüber, Katharina Schwaiger och Prof. Dr. Linda Onnasch vid Berlins tekniska universitet undersökte inflytandet av emotionell språkdesign på uppfattningen av robotar. Studien, med titeln "Affektförbättrande talegenskaper för robotkommunikation", publicerades som en framhävd artikel i Science Robotics.
Resultaten visar att känslomässigt tal och uttrycksfull intonation kan stärka människoliknande uppfattning om robotar. Denna effekt var särskilt uttalad för agenter med tekniskt utseende, där affektiv kommunikation avsevärt kunde öka den sociala acceptansen av maskinerna. Detta bidrar till vidareutvecklingen av röstbaserade robotsystem i syfte att göra deras användning mer intuitiv och acceptabel för användarna.
Språkmodeller i interaktiv robotik
Diskussionen om mer human interaktion mellan människor och maskiner drivs framåt av framsteg inom artificiell intelligens. De senaste månaderna har språkmodeller som ChatGPT och GPT-4 fått ett allt större intresse. En pressträff från Science Media Center har lyft fram de potentiella tillämpningarna av dessa modeller inom robotik.
Ett exempel på detta är språkmodellen Palm-E, utvecklad av en forskargrupp på Google i samarbete med TU Berlin. Det låter robotar svara på komplexa röstkommandon, som "Ta med mig rischipsen från lådan." Sådana utvecklingar förändrar markant karaktären av interaktion mellan människor och maskiner. Utvecklare använder riktade åtgärder för att göra språkmodeller mer humana, till exempel genom användning av emojis eller tidsfördröjda svar.
En 50-minuters virtuell pressbriefing behandlade frågor om nästa steg i forskningen, integrationen av språkmodeller i forskningssystem och deras effekter på interpersonell kommunikation.
För mer information besök Webbplats för Chemnitz tekniska universitet eller kontakta Prof. Dr. Christina Sanchez-Stockhammer på +49 (0)371 531-32444 eller via e-post till christina.sanchez@phil.tu-chemnitz.de.