Fred och rättvisa: Från folkmord till försoning i Rwanda!

Fred och rättvisa: Från folkmord till försoning i Rwanda!

En föreläsning av Julia Viebach äger rum den 25 juni 2025 klockan 19.15. i föreläsningssalen på IMGWF/ZKFL i Lübeck. Temat för evenemanget är: "Bedöma det förflutna: En postkolonial undersökning av lokala Gacaca-domstolar i Rwanda." Evenemanget är en del av Studium Generale "Peace in Theory? Perspectives from Philosophy and Science" och belyser fredens villkor och strukturer i nuet. Evenemanget arrangeras av Prof. Dr. Christina Schües, Prof. Dr. Cornelius Borck, Prof. Dr. Christoph Rehmann-Sutter och Dr. Birgit Stammberger. Inträdet är gratis och anmälan krävs inte.

I samband med föreläsningen utspelar sig Rwandas komplexa historia, i synnerhet rollen som Gacaca-domstolarna, som skapades som svar på det förflutnas mörka kapitel. Dessa domstolar uppstod efter folkmordet 1994 där nästan en miljon människor, mestadels tutsier, dog. Över 130 000 fångar hölls i överfulla fängelser vid den tiden, vilket underströk behovet av ett alternativt rättsligt tillvägagångssätt. Gacaca rättvisa, härlett från kinyarwanda ordet för "gräsmatta" eller "äng", var avsett att hjälpa till att återställa social fred och främja förtroende för samhället.

Gacacadomstolarna: En försoningsmekanism

Gacaca-domstolar etablerades i hela Rwanda med början 2002 och bemannades av lekmannadomare, av vilka många var hutuer. Dess mål var att säkerställa lagföring av alla misstänkta för folkmord och att hjälpa samhället att återhämta sig från det förflutnas brott. I rättssalarna i Gacaca som hölls i lokala samhällen hade förövarna möjlighet att inkriminera sig själva. Påföljderna varierade och sträckte sig från samhällstjänst till 30 års fängelse.

Av nästan två miljoner åtalade dömdes runt 65 procent. Men kritiker, inklusive människorättsorganisationer, uttryckte oro över efterlevnaden av internationella rättsliga standarder. Felaktiga fällande domar och otillräckligt vittnesskydd identifierades som allvarliga brister i Gacaca-domstolarna. Gerd Hankel, en expert på detta område, lyfter fram de svårigheter som orsakats av den långa varaktigheten av förfarandet och de komplexa ärenden som försvårade en omfattande försoning.

Köns och samhällets roll

Det som är särskilt anmärkningsvärt är att 40 procent av Gacaca-domarna var kvinnor. Deras engagemang i förfarandet visar potentialen för inkluderande rättvisa som behövs för att stärka samhällelig sammanhållning. Phil Clark intygar att Gacaca-tribunalerna gav människor möjlighet att dela sina berättelser och på så sätt bidrog till politisk debatt. Ändå är frågan om Gacaca-rättvisans framtida inverkan på det rwandiska samhället fortfarande öppen.

Den vetenskapliga diskussionen om dessa ämnen stöds av forskningsprojekt som det vid universitetet i Erfurt. Detta projekt syftar till att undersöka postkoloniala hierarkier i nuvarande konfliktdynamik och belysa implikationerna för hållbar konfliktomvandling i framtiden. Integreringen av historiska och postkoloniala perspektiv i freds- och konfliktforskningen är av central betydelse. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt som omfattar sociologi, kultur- och litteraturvetenskap samt historia ska bidra till att hitta nya sätt att hantera konflikter.

Sammanfattningsvis kommer Julia Viebachs evenemang som en del av Studium Generale att bidra till att fokusera de komplexa aspekterna av Gacacas rättvisa och ge utrymme för diskussioner om utmaningarna och möjligheterna med fred och försoning i en postkolonial värld.