Kiel-forskare i kampen mot klimatförändringar: säkrar växternas framtid!

Kiel-forskare i kampen mot klimatförändringar: säkrar växternas framtid!

Utmaningarna med global förändring ställer till stora problem för växtvärlden, vilket det första årliga mötet för DFG Research Group (FOR) 5640 "PlantsCoChallenge (PCC)" den 29 september 2025 i Kiel klargjorde. Ett 40-tal forskare, inklusive internationella experter, diskuterade hur växter kan anpassa sig till klimatförändringarnas utmaningar. Denna tvärvetenskapliga forskning vid Kiel University (CAU) syftar till att få djupare insikter i konsekvenserna av global uppvärmning och miljöstress för att utveckla ett svar på ökande skördförluster och behovet av robusta grödor.

Forskningsprogrammet omfattar fem delprojekt som undersöker olika stressfaktorer som växter utsätts för. Ämnen sträcker sig från syretillgång till stressreaktioner från vattenväxter och motståndskraften hos vilda och domesticerade sorter. Förutom landväxterna korn, quinoa och sjökrasse, beaktas även vattenväxter som tång och sjögräs. Syftet är att analysera och förstå effekterna av klimatförändringar och miljöstress på växthälsa för att i slutändan öka livskraften för grödor i jordbruket.

Klimatpåverkan och anpassningsstrategier

Brådskan i denna forskning underbyggs av de allt mer akuta konsekvenserna av klimatförändringarna. År 2024 markerade det varmaste året någonsin, vilket resulterade i tätare torka, skogsbränder, kraftiga regn och översvämningar. Dessa extrema väderhändelser orsakar allvarliga skördeförluster och pressar jordbruket till dess gränser. Många grödor uppvisar en begränsad förmåga att anpassa sig till förändrade klimatförhållanden, vilket gör behovet av robusta frön desto mer akut. I samband med stigande globala temperaturer varnade IPCC för betydande negativa effekter på spannmålsproduktionen om uppvärmningen överstiger två grader Celsius.

PCC-forskargruppen tittar på samspelet mellan olika stressfaktorer för att utveckla en holistisk förståelse för växtanpassningsmekanismer. Viktiga framsteg, särskilt inom området genomredigering, kan spela en nyckelroll för att avsevärt öka motståndskraften hos grödor. Processer som CRISPR/Cas är föremål för snabba tekniska framsteg och möjliggör riktade genetiska ingrepp, som specifikt kan göra växter mer motståndskraftiga mot sjukdomar eller abiotisk stress.

Resultat och utsikter

Inledande resultat om fysiologiska och evolutionära anpassningar till stressfaktorer som torka och värmestress presenterades under konferensen. Framgången för dessa forskningsmetoder kunde inte bara berika vetenskapssamfundet, utan också skapa banbrytande grunder för jordbrukspraxis. Dr. Götz Hensel, en av de aktiva forskarna, arbetar med att öka kulturernas tolerans mot förändringar i klimatet genom genomredigering.

Sammanfattningsvis kan PCC-initiativet ge ett betydande bidrag till hur framtidens jordbruk kan anpassas till klimatförändringarnas utmaningar genom sin transdisciplinära inriktning och samarbete med olika institutioner, inklusive GEOMAR Helmholtz Center for Ocean Research och universitet i Münster och Tübingen.

Aktuell forskning lyfter särskilt fram behovet av ökad användning av innovativa teknologier och metoder samt internationellt samarbete för att utveckla mer motståndskraftiga, klimatanpassade grödor som kan möta näringsbehoven hos den växande världsbefolkningen även under svåra förhållanden.