Klimatforskare under press: Hur klimatförändringarna påverkar psyket!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Postdoktorn Anna Lena Bercht från universitetet i Kiel tar upp klimatforskarnas psykologiska stress i specialisttidningen "Nature Climate Change".

Die Postdoktorandin Anna Lena Bercht von der Uni Kiel thematisiert psychische Belastungen von Klimaforschenden im Fachmagazin „Nature Climate Change“.
Postdoktorn Anna Lena Bercht från universitetet i Kiel tar upp klimatforskarnas psykologiska stress i specialisttidningen "Nature Climate Change".

Klimatforskare under press: Hur klimatförändringarna påverkar psyket!

Den psykologiska stress som klimatforskare upplever på grund av klimatförändringarnas effekter är en akut fråga som blir alltmer medveten om allmänheten. uni-kiel.de rapporterar att många forskare är frustrerade mellan sina vetenskapliga rön och det ofta otillräckliga politiska agerandet. Denna diskrepans kan leda till känslor av maktlöshet och förtvivlan, särskilt om ens forskning inte resulterar i omedelbar politisk handling.

Postdoktorn Anna Lena Bercht från Christian Albrechts University i Kiel fokuserar på de psykologiska konsekvenserna för forskare i sin kommentar i specialisttidningen "Nature Climate Change". Hon rapporterar om de känslomässiga utmaningar som forskare står inför som upplever klimatkrisens direkta inverkan på sitt arbetsfält. Känslor som rädsla, sorg och oro är vanliga, men många drar sig för att uttrycka dem öppet. Bercht kritiserar att många av hennes kollegor lämnas ensamma för att hantera dessa bördor, vilket kan leda till att de drar sig ur klimatforskningen.

Emotionell motståndskraft och stöd

För att stödja klimatforskarnas känslomässiga motståndskraft föreslår Bercht att man vidtar strukturella åtgärder. Dessa kan inkludera starkare nätverk, workshops, peer mentorprogram och peer handledning. Läroplaner och vidareutbildningskurser skulle också vara till hjälp för att främja färdigheter i att hantera känslomässig stress. Bercht har själv upplevt känslomässiga utmaningar i sin forskning, till exempel med lofotfiskarna i Norge, som hotas av klimatförändringarna. Hennes kollega Verena Sandner Le Gall studerar ursprungsbefolkningen Guna i Panama, som tvingas lämna sitt hemland av ständiga översvämningar.

De bördor som klimatförändringarna orsakar påverkar inte bara forskare utan även allmänheten. Enligt det Federala miljöministeriet Klimatförändringar utlöser också rädsla, hjälplöshet och oro bland befolkningen. Termer som "eko-ångest" och "eko-sorg" beskriver dessa känslomässiga reaktioner, som kan uppstå som både lämpliga svar på klimatkrisen och överdrivna känslomässiga reaktioner. Starka känslomässiga reaktioner inkluderar undvikandebeteende, handlingsförlamning och sömnstörningar.

Psykisk hälsa i samband med miljöförändringar

De Federal Environment Agency Parlamentet konstaterar att klimatförändringarna inte bara har direkta psykologiska konsekvenser, ofta till följd av naturkatastrofer eller extrema väderhändelser, utan att långsiktiga förändringar som långvariga torka också kan orsaka psykisk stress. Forskningen syftar till att identifiera riskgrupper som är särskilt hårt drabbade.

Medan stigande temperaturer och extrema naturhändelser som orkanen Katrina 2005 kan leda till en ökning av PTSD-symtom och ångest, beskriver fenomenet "solastalgi" känslan av förlust och känslomässigt lidande som orsakas av förändringar i välbekanta livsrum. Federala miljöministeriet betonar också att individuella och politiska åtgärder mot klimatförändringar är nödvändiga för att minimera negativa psykologiska effekter.