Vetenskapskommunikation i fokus: diskussion och utbyte i Lübeck!

Vetenskapskommunikation i fokus: diskussion och utbyte i Lübeck!

En viktig paneldiskussion om vetenskapskommunikation kommer att äga rum i Lübeck den 5 juni 2025. Detta evenemang arrangeras av det biotekniska studentinitiativet (btS) Lübeck och riktar sig till studenter, doktorander och alla som är intresserade av att hantera utmaningarna och möjligheterna med vetenskapskommunikation. Diskussionen börjar 16.30. i rum MFC9-S06, Maria-Göppert-Str. 15.

Ämnet för paneldiskussionen formas av behovet av att kommunicera vetenskap på ett begripligt sätt. Enligt [uni-luebeck.de] är ett mål med evenemanget att diskutera hur forskningsresultat och metodiken bakom dem kan göras tillgängliga för en bredare allmänhet. Viktiga punkter som egenskaper hos god vetenskapskommunikation och vetenskapsförmedlares roll diskuteras. Frågan uppstår också om hur kritik kan hanteras konstruktivt.

Panelgäster och utbytesmöjligheter

Bland de inbjudna panelgästerna finns prof. Dr. Martin Smollich och Dr. Anja Stähle, som båda kommer att bidra väsentligt till diskussionen. Planen är att ge en möjlighet att chatta över drinkar och snacks efter diskussionen för att främja nätverksmöjligheter. btS – Life Science Student Initiative e.V. syftar till att bygga broar mellan universitet, industri och andra aktörer för att främja utbyte.

Den nuvarande betydelsen av vetenskapskommunikation bör inte underskattas. Enligt [geistes-und-socialsciences-bmbf.de] har det blivit en central fråga i samhället, särskilt med tanke på vetenskapens mångsidiga och komplexa innehåll. Forskare från olika discipliner, inklusive marinbiologer och arkeologer, kommer att vara involverade i liknande diskussionsformat för att belysa olika perspektiv och utveckla lämpliga kommunikationsstrategier.

Insikter i universitetskommunikation

Fokus på universitetskommunikation är också tydligt i en studie från universitetet i Zürich, som tas upp i [Wissenschaftskommunikation.de]. Denna studie analyserar hur olika aktörer vid universiteten interagerar med varandra på plattformar som Twitter. Det visar sig att decentraliserade institutionella röster, som doktoranders och andra forskares, spelar en avgörande roll. Dessa röster, som ofta kommunicerar vetenskapligt innehåll, utgör imponerande 81 % av de totala rösterna.

En annan intressant aspekt av forskning om vetenskapskommunikation är skapandet av en känsla av tillhörighet bland doktorander, som kan främjas genom engagemang inom dessa områden. Negativa erfarenheter i akademiska utrymmen diskuteras också, vilket tyder på att vetenskapskommunikation inte bara bör vara informativ, utan också inkluderande och barriärfri.

Sammanfattningsvis visar den kommande paneldiskussionen i Lübeck hur viktigt det är för forskare att kommunicera sina budskap till allmänheten på ett tydligt och begripligt sätt. Evenemanget erbjuder en plattform för att diskutera relevanta ämnen inom vetenskapskommunikation och för att utveckla nya tillvägagångssätt som gynnar samhället. Intresserade uppmanas att anmäla sig i förväg för bättre planering.