Orienten utspelar sig: Digital utställning i Gotha inspirerar!

Orienten utspelar sig: Digital utställning i Gotha inspirerar!

Onsdagen den 25 juni öppnar den digitala utställningen "Orienten i Gotha" klockan 18.15. i Herzog Ernst Cabinet of Friedenstein Castle i Gotha Research Library. Evenemanget ger inblick i studiet av Orienten, som blomstrade i Gotha från 1600- till 1800-talet, och lyfter fram olika discipliner som teologi, arabiska, etiopiska studier, islamisk numismatik, geografi, astronomi och etnografi. Några av dessa vetenskapliga områden grundades till och med i Gotha. Evenemanget äger rum i samarbete med historikern PD Dr. Asaph Ben-Tov från Hamburgs universitet, som tillsammans med Dr. Feras Krimsti, curator för utställningen, diskuterade innehållet i den digitala presentationen i en biblioteksdiskussion. Den digitala utställningen följer på ett personligt evenemang med samma namn som ägde rum 2024 och markerade 400-årsdagen av Job Ludolf, grundaren av etiopiska studier.

Forskning om orientalisk kultur och vetenskap hade en lång tradition i Gotha. På 1600-talet ledde intresset för islam, ofta kallat det "turkiska hotet", till att forskare arbetade vid hovet i Gotha, med stöd av hertigarna. Särskilt anmärkningsvärd är den militära, ekonomiska och missionsmässiga inriktningen av Gotha-domstolen med sikte på Etiopien.

Utställningens innehåll och historiska sammanhang

Den årliga utställningen "Orienten i Gotha", som ägde rum 8 september till 3 november 2024, innehöll totalt 48 utställningar, främst manuskript. Gotha har den tredje största samlingen av orientaliska manuskript i Tyskland, som med omkring 3 500 skrifter är av anmärkningsvärd betydelse efter Berlin och München. Utställningen behandlade bland annat studiet av språken arabiska, ottomanska och etiopiska samt islamisk teologi. Ett annat fokus var att bygga kunskap om det osmanska riket, den arabiska halvön och Östafrika.

Särskilda historiska referenser vittnar om dessa vetenskapers djupa rötter i Gotha. En student noterade ottomanska ord redan i slutet av 1500-talet och 1652 besökte en etiopisk präst Gotha, vilket ledde till översättningar av religiös litteratur. Arabiska och latinska lovsånger till hertigen av Gotha fick också sin plats på 1600-talet. Manuskript och artefakter från det osmanska riket skickades också till Gotha på 1800-talet.

Medföljande program och anmälan

Utställningen åtföljs av ett varierat stödprogram som bland annat innehåller föreläsningar och guidade visningar. Höjdpunkterna inkluderar en föreläsning om etiopiers och eritreaners liv i Thüringen samt kuratorturer, som erbjuds på olika datum. Speciellt är turerna för barn och familjer den 20 september 2024 med Dr Feras Krimsti och berättarkonserten den 28 september 2024 speciella händelser. Anmälan till programpunkterna krävs och kan göras via e-post till veranstaltungen.fb@uni-erfurt.de.

Sammantaget ger den digitala utställningen och den åtföljande årliga utställningen i Gotha en djup inblick i den värdefulla samlingen av orientaliska manuskript och deras inflytande på utvecklingen av moderna vetenskapliga discipliner. Även om intresset för etiopiska studier har en lång historia, växer innehavet fortfarande idag och utökas avsevärt genom donationer och riktade köp. Berlins statsbibliotek rymmer idag 335 etiopiska manuskript som kommer från olika tidsepoker och som säkert kommer att vara intressanta för forskare i Gotha.

Finansieringen och genomförandet av dessa evenemang samt den digitala arkitekturen möjliggjordes av engagerade forskare och institutioner. Det är av central betydelse för historiker och curatorer att upprätthålla kopplingen mellan dåtid och nutid och att visa hur värdefull kunskap om Orienten är inte bara för vetenskapen utan också för dagens samhälle.