Berättarcafé i Bramsche: minnen och berättelser för framtiden!

Berättarcafé i Bramsche: minnen och berättelser för framtiden!

Den 2 juni 2025 ägde ett unikt berättarcafé anordnat av Institutionen för kulturstudier vid universitetet i Vechta rum i "Bei der Becke"-hallen i Bramsche-Engter. Under ledning av prof. Dr. Lina Franken, som leder arbetsområdet "Digital Humanities", fick över 60 personer möjlighet att dela med sig av sina berättelser. Dessa berättelser kompletterades med föremål, foton och tidningsartiklar och utgjorde en levande överblick över hallens verksamhet och dess kulturella betydelse i samhället.

Det centrala målet med projektet är att forska i de transformationsprocesser som hallverksamheten genomgått. Digitaliseringen av lokala traditioner för forskning främjas också. Ett levande exempel från de många berättelserna som delas beskriver hur brittiska officerare självständigt organiserade öl 1945 medan lokalbefolkningen i hemlighet tappade från en gren av kranen. Detta illustrerar inte bara bybornas uppfinningsrikedom i hantverk, utan också deras sociala sammanhållning under svåra tider.

Mening och kulturell kontext

"Bei der Becke"-hallen spelar en central roll i samhällets liv och år genom att användas för olika sociala evenemang. Från begravningsceremonier till högtider, bröllop och klubbmöten har salen spelat en viktig kulturell roll genom åren. Historiskt har det också fungerat som en plats för film, musik, dans och teater, vilket återspeglar dess mångsidighet och höga status i livet på landet. I sin roman ”Lunchtid” beskriver Dörte Hansen relevansen av sådana gästhemsrum och betonar att de är en återspegling av livet på landsbygden och dess sociala strukturer.

Många gästhushallar genomgår för närvarande förändring; vissa försvinner medan andra återanvänds eller omvandlas. Vikten av att bevara och dokumentera denna kulturtillgång blir extra tydlig. Niedersachsen för vetenskap och kultur har beviljat detta projekt treårig finansiering på cirka 250 000 euro. Dessa medel kommer att användas för att skapa en doktorsavhandling och för att bygga en långsiktig användbar databas på en mängd olika salar i Osnabrück-regionen.

Hållbarhet och framtidsperspektiv

En del av projektet är att kategoriskt registrera de deltagande medborgarnas berättelser och föremål och lagra dem hållbart för att göra dem tillgängliga för forskning. Dessutom ska de digitaliserade menyerna ge en överblick över den kulinariska utvecklingen sedan 1990-talet genom att dokumentera förändringen från köttbaserade till vegetariska rätter. Anni Bei der Becke, som drev hallen tillsammans med sin man Hermann, gjorde en betydande insats till matkulturen på plats, till exempel genom att servera stora grupper med traditionella grönkålsrätter.

De publicerade skannade fotona och dokumenten görs tillgängliga på Niedersachsens kulturarvsportal. Projektperioden sträcker sig till 2027, under vilken tid ytterligare berättarcaféer, som det i Haarmeyer-hallen i Neuenkirchen, planeras. Sammanfattningsvis är studiet av sådana sociala och kulturella platser avgörande för att bevara landsbygdssamhällenas historia och identitet. Berättelserna dokumenterar den sanna mångfalden av livet i byarna och främjar medvetenheten om det kulturarv som riskerar att glömmas bort.

Sammantaget visar berättarcaféet hur berättelser har en sammanhållande effekt och vilken central roll sådana platser spelar i ett samhälles kollektiva minne. Undersökningarna och utbytena främjar inte bara kunskap om det förflutna, utan möjliggör också en titt på landsbygdens framtida utmaningar.