Industrins framtid: transformation istället för stillastående!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Professor Thomas Bauernhansl från universitetet i Stuttgart diskuterar hållbarhetens transformerande roll i industriell produktion.

Professor Thomas Bauernhansl von der Uni Stuttgart diskutiert die transformative Rolle der Nachhaltigkeit in der industriellen Produktion.
Professor Thomas Bauernhansl från universitetet i Stuttgart diskuterar hållbarhetens transformerande roll i industriell produktion.

Industrins framtid: transformation istället för stillastående!

Industriproduktionen står inför en fundamental förändring. Professor Thomas Bauernhansl, chef för Institutet för industriell tillverkning och fabriksdrift (IFF) vid universitetet i Stuttgart, betonar vikten av omvandling i en podcast nyligen. Han understryker att framtiden inte bara måste utformas digitalt, utan också biologiskt. Hållbarhet spelar en nyckelroll och erkänns som en nödvändig drivkraft för innovation, medan effektivitet ensam inte längre är tillräcklig för att möta vår tids utmaningar. Detta tydliggjordes också i diskussionerna om cirkulära ekonomiska modeller och nya material. Bauernhansl vädjar till systemtänkande, vilket ses som en väsentlig grund för effektiv förändring.

Som en del av den aktuella utvecklingen beskriver studien "Industriell transformation" av Fraunhofer Institute for Industrial Engineering and Organization IAO att industriellt värdeskapande är under press på grund av globala kriser, tekniska omvälvningar och ökande krav på hållbarhet. Syftet med studien är att erbjuda företag orientering och metodologiska tillvägagångssätt för hållbart värdeskapande. Fokus ligger på konceptet Industrial Transformation Governance, som fungerar som ett strukturellt ramverk för att systematiskt planera och kontrollera förändringsprocesser.

Styrning som nyckeln till transformation

Dr. Moritz Hämmerle, chef för forskningsområdet "Cognitive Engineering and Production" vid Fraunhofer IAO, förklarar att transformation inte bara bör förstås som ett steg mot ny teknik, utan som en grundläggande omställning av organisationerna själva. Styrning visar sig vara ett planeringsrelevant instrument som tar hänsyn till alla resurser, processer och strategier. Det säkerställer att befintliga värdeskapande mönster ersätts av innovativa verksamhetsmodeller och nya affärsstrategier.

Behovet av dessa tillvägagångssätt blir ännu tydligare när man beaktar den cirkulära ekonomins ekonomiska potential, som har blivit allt viktigare de senaste åren. Detta inkluderar aspekter som resursminskning, utökad användning och återvinning. Definitionen av de så kallade "tio R:na" (Refuse, Rethink, Reduce, Reuse, Repair, Refurbish, Remanufacture, Repurpose, Recycle, Recover) erbjuder ett riktat tillvägagångssätt för att implementera dessa principer i företag. Enligt Deloitte and Circle Economy Global Circularity Gap Report 2023 är den cirkulära ekonomins andel av den globala ekonomin bara 7,2 procent, en minskning från 9,1 procent 2018.

Universitetens och nystartade företags roll

Bauernhansl betonar också universitetens och nystartade företags centrala roll i att forma denna omvandling. Dessa institutioner är inte bara bärare av innovativa idéer och teknologier, utan också pionjärer i den utbildningsreform som är nödvändig för att förbereda nästa generation för industrialiseringens utmaningar. I dagens snabba tider är det avgörande för företag att ta reda på hur de kan motivera människor att aktivt forma förändring – eftersom mod och förmåga att hantera komplexitet är grundläggande förutsättningar för framgång.

Sammantaget kräver industriell omvandling en omprövning av hur företag utformar ekonomiska processer. Det är väsentligt att sträva efter ett långsiktigt motståndskraftigt, effektivt och hållbart värdeskapande. Alla aktörer – företag, regeringar, investerare och konsumenter – uppmanas att inse potentialen i den cirkulära ekonomin och att aktivt forma trenden.