Digitalisering av humaniora: transformation eller illusion?

Digitalisering av humaniora: transformation eller illusion?

Den 10 juni 2025 står Heidelbergs universitet inför en viktig konferens: Detta Hengstberger Symposium äger rum den 12 och 13 juni och kommer att behandla digitaliseringens påverkan på humaniora och förändringen inom digital humaniora. Forskare från olika discipliner som teologi, filosofi, litteraturvetenskap, historia och datavetenskap kommer att delta i denna engelskspråkiga konferens.

Konferensen arrangeras av Dr. Natalie Rauscher och Dr. Christopher Nunn, två vinnare av Hengstberger-priset 2024. Priset delas ut årligen till tre unga forskare eller team av forskare från Heidelbergs universitet och tilldelas 12 500 euro vardera. De två arrangörerna kommer att ta med sig sin expertis till diskussionen om humanioras digitala transformation, med särskild tonvikt på mångfalden av discipliner inom den digitala humaniora. Ämnena inkluderar också integrationen av konsthistoria och filmvetenskap i den digitala humaniora.

Diskussion om utmaningar och möjligheter

En central punkt på konferensen kommer att vara den kritiska granskningen av de möjliga negativa aspekterna av digital humaniora. Deltagarna kommer att diskutera hur icke-transparenta arbetsstrukturer och digitala verktygs ekologiska fotavtryck kan påverka discipliner. Symposiets titel är: "Disciplinary Transformations? Humanities Impact on Reshaping the Digital Humanities" och är tänkt att stimulera utbyte om aktuell utveckling.

Digital Humanities, ett område som kombinerar humaniora och datavetenskap, har blivit allt viktigare de senaste åren. Enligt det Federal Ministry for Research, Technology and Space (BMFTR) Tvärvetenskapliga forskningsprojekt inom detta område har finansierats sedan juli 2019. Syftet är att behandla forskningsfrågor inom humaniora med digitala metoder, inklusive icke-textfokuserade och multimodala källor.

Pågående forskningsprojekt inom digital humaniora

Sedan januari 2021 har totalt tretton samarbetsprojekt fått ekonomiskt stöd inom olika humanistiska discipliner. Några av dessa projekt är:

• HistKI: Unterstützung und Modellierung von Bildquellenrecherche durch KI.
• ClaReNet: Klassifikation von keltischen Münzprägungen.
• ChronBMM: Entwicklung einer Methode zur Datierung vedischer Texte.
• Diskos: Analyse multimodaler Quellenkorpora der Musik.
• eTaRDiS: Virtual Reality zur Erkundung historischer Ereignisse.
• D-WISE: Digitale Verfahren für die diskursanalytische Forschung.
• textklang: Untersuchung von Lyrik unter Nutzung eines Mixed-Methods-Ansatzes.
• Φως 4D: Tageslichtanalyse in antiken Häusern.
• DAVIF: Rolle von Frauen in der Filmgeschichte durch digitale Technologien.
• Exzerpt-Portal: Digitale Edition von Exzerpten.
• InsightsNet: Meta-Methodik zur Analyse multimodaler digitaler Objekte.
• ModelSEN: Modellierung historischer Erkenntnisprozesse.
• MPJ: Verbesserung der empirischen Grundlagen über prähistorisches Jagdverhalten.

Omvandlingen genom digitala metoder påverkar inte bara humanioras processer och objekt, utan även disciplinernas självbild. Detta är uppenbart i den växande diskussionen om "slutet på teorin" och ersättandet av tolkning med dataanalys. Denna utveckling kräver en omfattande övervägande av omfattningen och begränsningarna för den digitala humaniora, särskilt med hänsyn till specifika forskningspraxis.

Hengstbergersymposiet kommer säkerligen att vara ett viktigt bidrag till att reflektera över dessa ämnen och främja ett värdefullt utbyte mellan forskare inom den digitala humaniora. De ZfdG Parlamentet framhåller att yrkesstrukturer och specialistorganisationer har kunnat åstadkomma en konsolidering av sektorn under de senaste åren.