Women in Science: Varför synlighet fortsätter att lida

Women in Science: Varför synlighet fortsätter att lida

Rapporter om vetenskapliga ämnen är ofta mansdominerade, vilket en färsk studie från Karlsruhe Institute of Technology (KIT) visar. Denna studie av kvinnors synlighet i media som rapporterar om vetenskapliga riskämnen visar att kvinnliga forskare bara citeras i 18 procent av fallen. Andelen kvinnor inom de undersökta forskningsområdena är cirka 31 procent. Detta visar på en betydande diskrepans mellan den faktiska representationen av kvinnor i vetenskapen och deras synlighet i media. Trots denna underrepresentation fann forskarna inga bevis för direkt diskriminering genom journalistiska urvalsrutiner. Snarare visar resultaten att medias synlighet är starkt beroende av hierarkisk position, produktivitet och forskningsinflytande.

Denna studie är baserad på analysen av 4 860 artiklar från fyra ledande tyska medier som publicerades mellan 1995 och 2020. Den undersöker åtta vetenskapsrelaterade riskämnen som ebola, glyfosat och covid-19. Omkring 1 800 forskare registrerades och kodades systematiskt. Resultaten illustrerar att kvinnor ofta är mindre benägna att besätta toppositioner och uppnå lägre publicerings- och anseendepoäng. Underrepresentationen av kvinnliga forskare speglar strukturella ojämlikheter i vetenskapssystemet och visar att journalistiken inte bara speglar akademiska hierarkier, utan också förstärker dem utan att aktivt främja dem.

Den läckande rörledningen och dess konsekvenser

Diskrepansen mellan antalet män och kvinnor inom vetenskapen förstärks också av fenomenet "läckande pipeline". I Tyskland är kvinnor nu välutbildade, men deras andel av universiteten minskar när de avancerar uppför den akademiska karriärstegen. Enligt det federala ministeriet för forskning, teknologi och rymd (BMFTR) är andelen kvinnor efter akademisk karriär som följer: 46 procent av doktoranderna är kvinnor, endast 36 procent av postdoktoranderna och endast 29 procent av professorerna.

För att motverka detta har BMFTR lanserat olika initiativ. Hit hör även det kvinnliga professorsprogrammet, som fungerar som ett centralt instrument för att främja jämställdhet vid universiteten. Den fjärde programfasen startade 2023 och löper till 2030 med en finansieringsvolym på 320 miljoner euro. Andra åtgärder är 2011 års kaskadmodell, som säkerställer att andelen kvinnor på varje karriärnivå är minst lika med den tidigare nivån.

Utmaningar och möjligheter för kvinnor inom vetenskap

Trots dessa framsteg är verkligheten att kvinnor inom vetenskapen fortfarande står inför många utmaningar. Historiskt sett ignorerades de ofta systematiskt och namngavs inte. Redan nu har många kvinnor svårt att få sin röst hörd och trodd. Professor Elke Wolf från Münchens yrkeshögskola framhåller att könsspecifika metoder och stereotyper missgynnar kvinnor i MINT-ämnen. Denna uppfattning beskrivs av termen "kyligt klimat", som representerar en ovälkomnande arbetsatmosfär för kvinnor i mansdominerade områden.

Den så kallade Mathilda-effekten visar att kvinnors bidrag inom vetenskapen ofta är mindre erkända. Detta är ett historiskt problem som även drabbat framstående kvinnliga forskare som Lise Meitner och Rosalind Franklin. Detta har också ekonomiska konsekvenser: kvinnliga professorer tjänar i genomsnitt 660 euro mindre än sina manliga kollegor på den högsta lönenivån. Detta visar att trots alla initiativ för att främja jämställdhet finns det mycket kvar att göra.

Att främja kvinnors synlighet och prestationer inom vetenskapen är avgörande för att avveckla könsstereotyper. Initiativ som ”Mångfald kopplar samman” syftar inte bara till att öka lika möjligheter, utan också att öka medvetenheten om könsdifferentierade aspekter inom forskningen. Forskare som Ylva Götberg, som uppmärksammades som en framväxande ledare i TIME magazine, är viktiga förebilder som visar att det är värt att kämpa för sin egen synlighet.

Sammanfattningsvis kan man säga att kvinnors mediesynlighet inom vetenskap ligger långt efter deras faktiska siffror. De strukturella ojämlikheter och nackdelar som kvinnor upplever i det vetenskapliga systemet fortsätter att vara en utmaning som måste övervinnas. Både utbildning och riktad finansiering spelar en nyckelroll i vetenskapens framtid.

För ytterligare information om dessa ämnen kan du se rapporterna från KIT, BMFTR och analyser på Tagesschau.de: UTRUSTNING, BMFTR och dagliga nyheter.